– Det är inget stort vetenskapligt fenomen, det är en helt vanlig fullmåne. Skillnaden är så liten att jag inte tycker att man ska ge det så mycket uppmärksamhet, säger Eric Stempels, forskare vid Institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet.
Månens bana är inte helt rund och supermånen inträffar när månen är full och befinner sig nära jorden. Det kan vara svårt att se med blotta ögat, men den ser ut att vara större och lysa starkare än normalt.
– Med jämna mellanrum inträffar det helt enkelt att fullmånen är närmast jorden i sin omloppsbana.
Motsatsen är micromåne, alltså en fullmåne där månen är så långt från jorden som möjligt. Ungefär var 14:e månad infaller supermånen och på måndagskvällen klockan 18.48 är det dags. Den som tycker om att titta på den stora fullmånen kan få problem på grund av att mulet väder väntas, men enligt Eric Stempels är klockslaget inte viktigt.
– Nej, man får ett bra intryck även dagen före och efter.
Stämmer det att nattsömnen påverkas av fullmåne eller supermåne?
– Jag forskar inte på det, men det har gjorts undersökningar och det handlar om det "självförstärkande". När man sover dåligt utan att det är fullmåne tänker man inte på det.
Om vi nu ska tona ner supermånen som astronomiskt fenomen så finns det andra astronomiska händelser att se fram emot under året.
– Vi har få händelser knutna till exakta datum. Men jag kan nämna meteorskurerna under hösten, och att Jupiter och Saturnus på kvällen den 21 december står så nära varandra att de verkar bilda en enda ljus prick.