Helena Hedman Skoglund (L) är gymnasielärare i svenska och samhällskunskap i grunden.
LISTA: Så trång är din skola
ELEVEN: ”Svårt att få sittplats”
– Vi har sagt länge att det är trångt i skolorna, men den siffran visar att det är mer trångt än vad vi förstod, säger Helena Dübeck, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Uppsala.
Att det är trångt beror till stor del på att skolbyggnaderna är gamla. Ofta är de byggda för mindre grupper än vad skolorna erbjuder i dag.
– Om några år är det meningen att vi ska vara helt ikapp, då ska vi vara helt i fas. Nu har vi det på vissa håll trångt med skolplatser och det måste man lösa på olika sätt, men det betyder ju inte att några elever blir utan en skolplats. Vi måste kämpa lite extra på vissa håll helt enkelt, säger Helena Hedman Skoglund(L), ordförande i Utbildningsnämnden.
Fram till 2030 planerar kommunen att bygga tio nya grundskolor för att möta behovet när kommunens befolkning väntas växa med 10 000 barn i grundskoleåldern. Tills dess går många av kommunens elever i gamla och trånga, ibland slitna skollokaler. Problemet hade delvis kunnat lösas tidigare om inte många av de planerade skolbyggena hade skjutits upp.
– Det är ju en balansgång hela tiden mellan att bygga så att man täcker behov, anpassar sig till olika stadsdelar och samtidigt inte har för många tomma platser för då går pengarna till fel sak, säger Helena Hedman Skoglund.
Listan över framflyttade renoveringar och nybyggnationer är lång, men ett par exempel är Brantingskolan som sköts upp för att ett konstverk i aulan stoppade rivningen av den gamla byggnaden, och Bälinge skola för att man hittade fornminnen.
Den nya Brantingskolan ska byggas på samma plats där den förra stod.
– Ibland får utbildningsnämnden svälja att det dyker upp saker som man inte vill. Det kan vara byggtekniska saker som påverkar, överklaganden som gör att man inte kan sätta igång. Sen kan det också vara så att vi årligen får befolkningsprognoser som uppdateras och då måste man anpassa kostnader till mängden barn. Så det är ett stort pussel som ska läggas, säger Helena Hedman Skoglund.
Helena Hedman Skoglund tror inte att lärandet tar skada av att det är trångt i skolorna.
– Ett större problem är att elever får längre till skolan eller att vi måste satsa på modulskolor även om vi inte skulle ha velat det, säger hon.
Men faktum är att trånga skolor faktiskt påverkar lärandet. En undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att dåliga lokaler är ett av de absolut största arbetsmiljöproblemen i skolan. Dessutom har problemen med fulla skolor på kort sikt lösts med hjälp av baracker, och en studie från Göteborgs Universitet visar att tråkiga lokaler påverkar elevernas psykiska hälsa negativt.
Helena Dübeck är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Uppsala.
Helena Dübeck berättar att problemet med trånga skolor i Uppsala har diskuterats bland lärare sedan hon började jobba.
– En konkret följd av trånga skolor är också att grupprummen försvinner. Tanken är att eleverna ska kunna delas upp i mindre grupper under vissa uppgifter men när det inte finns ett enda rum ledigt så måste all undervisning ske i ett och samma rum. Då låser man sig till en typ av undervisning, säger hon.
Problemet med trånga skolor har aktualiserats extra mycket under pandemin. Även om smittspridningen mellan barn inte har varit särskilt stor har det funnits oro över att inte kunna följa rekommendationerna.
– Vi har fått det från medlemmar över hela kommunen att det är jättetrångt i lokalerna, säger Helena Dübeck, ordförande i fackförbundet Lärarnas Riksförbund i Uppsala.