Sedan våren 2020 används kroppsburna kameror av poliser i Uppsala i yttre tjänst. Om en situation behöver dokumenteras, till exempel en pågående misshandel, kan kameran aktiveras med en knapptryckning. Filmen kan sedan utgöra bevis under rättegången.
Kamerorna kan komma till nytta även på andra sätt, till exempel för att spela in förhör vid en utryckning eller för att registrera vilka bilar som lämnar en brottsplats.
Michael Hörnell, kameraansvarig vid Uppsalapolisen, anser att kamerorna bidrar till en lugnare stämning vid ingripanden.
– Jag har märkt att folk blir mindre triggade om de vet att de filmas, säger han.
LÄS MER: Filmades av kroppskamera – dömdes för mord.
Frågan är om de kroppsburna kamerorna även har en dämpande effekt på poliserna som använder dem. En polis som UNT talar med säger att frågan är insinuant. En annan svarar att poliser alltid arbetar professionellt och lugnt och att kroppskameror därför inte påverkar deras eget agerande.
Men en lite annan bild ges i en dom från Uppsala tingsrätt. Det började med att en 17-årig Uppsalabo satt på en parkbänk och pratade i telefon. En polispatrull som kom förbi såg hur han vände han sig bort och verkade vilja slippa deras uppmärksamhet.
Poliserna frågade därför vem han var och vad han gjorde. 17-åringen ska då ha blivit arg och skrikit åt dem att försvinna. Eftersom han var högljudd ansåg poliserna att han störde allmän ordning och behövde omhändertas.
Enligt pojken var poliserna väldigt otrevliga. En av dem ska ha skrikit att han skulle hålla käften och släckt 17-åringens cigarett mot pojkens ena hand. "Detta hände innan de började filma. Poliserna blev trevligare när de filmade", säger han i domen.
Stefan Holgersson är professor i polisvetenskap och arbetar även som polis. Han anser att kroppskameror kan få poliser att tänka mer på hur de agerar vid ingripanden.
– I USA händer det att poliser som brukar ha ett dåligt sätt beordras att alltid ha kameran påslagen så att cheferna kan kontrollera hur de uppträder, säger Stefan Holgersson.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har undersökt effekterna av kroppskameror som använts av 300 poliser i Stockholmsförorter med hög kriminalitet. Innan poliserna fick kamerorna utsattes de för hot, trakasserier och våld under nästan vart tredje arbetspass. Med kamera minskade dessa händelser med 16 procent.
Kvinnliga poliser drabbades av sexuella kränkningar som gester och verbala tillrop under åtta procent av arbetspassen innan de utrustades med kamera. När de kvinnliga poliserna bar kroppsburen kamera blev det en markant skillnad och sextrakasserier rapporterades då vid knappt en procent av passen.
Enligt Brå-rapporten gav kamerorna dock ingen effekt på våld som poliserna utsattes för i form av sparkar och knuffar. Som orsak anges att den typen av fysiska angrepp ofta kommer från berusade eller psykiskt sjuka som inte ändrar sitt beteende om de filmas.
En stor del av poliserna uppgav att kamerorna gav ökad trygghet. Flera befarade dock att "en inspelning ska fånga att man uttryckt sig opassande i samband med adrenalinframkallade insatser". Oron handlade om att filmsnuttar kan ryckas ur sitt sammanhang vid anmälningar mot poliser och inte visa hela situationen.
Landets poliser har tillgång till totalt 1 650 kroppsburna kameror. De finns i fyra regioner, bland annat Mitt där Uppsala ingår. Av ekonomiska orsaker är det oklart om ytterligare kameror kommer att köpas in.