Uppsala kommer blöda pengar i flera år: "Det är tufft"

Räkna med stora ekonomiska effekter av coronakrisen för Uppsala kommun. Skatteintäkterna faller kraftigt och bolag och verksamheter blöder. Ekonomi- och biträdande stadsdirektör Ola Hägglund ger en dyster bild för de kommande åren.

Ola Hägglund räknar med att kommunen måste jobba både smartare och effektivare för att ta igen tappet som orsakats av coronapandemin.

Ola Hägglund räknar med att kommunen måste jobba både smartare och effektivare för att ta igen tappet som orsakats av coronapandemin.

Foto: Lennart Lindström

Uppsala2020-05-15 07:00

Svar just nu

Vilka effekter får coronakrisen för Uppsala kommuns ekonomi?

– Den absolut största effekten är minskade skatteintäkter. Vi räknar med att tappa 360 miljoner kronor i år. Det beror främst på att andelen arbetade timmar sjunker i hela samhället när fler är sjuka, permitteras eller förlorar sina jobb. 

Hur ska ni kunna parera en sådan nedgång?

– Vi får 350 miljoner kronor från staten i extra statsbidrag för 2020. Det täcker det mesta av skattebortfallet i år. Men de stora effekterna kommer under åren 2021 och 2022. Då kommer vi att ha ett mycket sämre ekonomiskt utgångläge. 

Vilka övriga kostnader har corona orsakat?

– Vi räknar med mellan 50 och 70 miljoner i merkostnader och uteblivna intäkter för insatser som kommunen bland annat gör för att stödja näringsliv och föreningar, som att minska lokalhyror, p-avgifter och annat. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat med 20 miljoner kronor och sjukfrånvaron har stigit med närmare fem procent, men kostnaden för det har staten lovat att täcka.

Vilka har det värst?

– Det är tufft överlag. Men socialnämnden och omsorgsnämnden som redan 2019 hade betydande underskott har det särskilt tufft. Äldrenämnden räknar med merkostnader med 10-20 miljoner, utöver de kostnader som staten lovat att ersätta. 

Innebär det att det kommer det nya sparbeting?

– Det är för tidigt att säga. Vi kommer att behöva jobba smartare, prioritera och effektivisera för att behålla kvalitén. Det finns inga resurser för att göra nysatsningar. Just nu håller vi på att skapa oss en bild av vad som behöver göras under 2021. 

Är inte risken att kvalitén försämras?

– Det finns så klart alltid en risk att effektiviseringar leder till försämrad kvalitet men i svåra tider utvecklas vi som mest. Vi får större möjlighet att prova på nya arbetssätt och nya lösningar.

Kommunen har ett överskottsmål på två procent. De motsvarar 265 miljoner kronor. Kan ni inte sänka det?

– Nej, kommunfullmäktige har fastställt finansiella mål för att vi långsiktigt ska kunna finansiera nödvändiga investeringar. Ambitionen måste vara att undvika en sådan åtgärd med de ökade statsbidrag vi får.

Hur påverkas Uppsala utbyggnad. Stora investeringar ska göras i ny infrastruktur de kommande åren?

– Jag tror att vi måste se över vilka som är nödvändiga. Varje investering resulterar i en driftskostnad, exempelvis i form av lokalhyra på en ny skola. Det är viktigt att vi håller det på en nivå som vi klarar långsiktigt.

Kommunala bolag som Fyrishov, UKK, Stadsteatern blöder när folk inte får träffas i stora grupper. Hur ska de klara sig?

– De har det svårt men har ett upparbetat eget kapital och ska klara en nedgång. Dessutom har deras ägare, Uppsala Stadshus AB, kapital att vid behov skjuta till. Inget bolag ska behöva gå i konkurs. 

Finns det något positivt som pandemin har bidragit till?

– Att vi med hjälp av digitala verktyg utvecklat förmågan att distansarbeta. Där har vi tagit ett utvecklingssprång som vi kommer att ta med oss i framtiden. Vi har också kunnat samla oss för att klara verksamheten. Det visar att vi lever enligt vår värdegrund. Annars ser jag inget positivt med pandemin.

När är allt tillbaka till det normala?

– Det är väldigt svårt att säga. Vi tror det dröjer till 2023 innan samhällsekonomin återhämtat sig någorlunda.

Budget på 12 miljarder

Uppsala kommun har en budget för 2020 på 12,2 miljarder kronor. Det mesta går till vård, omsorg och skola. Där har också påfrestningarna varit som störst under coronapandemin.

Pedagogisk verksamhet: 5 508 430 000 kronor

Vård och omsorg: 4 726 026 000 

Infrastruktur: 878 447 000 

Kultur och fritid: 50 868 000 

Kommunledning: 176 355 000 

Särskilt riktade insatser: 169 916 000 

Politisk verksamhet: 103 830 000 

Affärsverksamhet: 455 000 

Totalt: 12,2 miljarder kronor

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!