Forskning som innebär någon form av ingrepp på en person måste ha ett etiskt tillstånd för att den ska få genomföras. Det säger etikprövningslagen.
Ett sådant ingrepp kan exempelvis vara blodprovstagning.
Det var just det professor Åke Lundkvist vid Uppsala universitet och hans forskargrupp gjorde i april, när de studerade antikroppsprevalens för att se hur omfattande spridningen av coronaviruset egentligen var.
Över 450 blodprover togs på bekanta och bekantas bekanta. I UNT berättade forskningsledaren Åke Lundkvist sedan att slutsatsen var att Folkhälsomyndigheten överskattat hur många som smittas. Han är också en av de 22 forskare som kritiserat Folkhälsomyndighetens slutsatser och strategi i debattartiklar i Dagens Nyheter.
UNT berättade nyligen om kritik mot hur pilotstudien genomfördes praktiskt. Blodprovstagningen skulle ha utsatt utomstående för smittrisk i och med att de kunde komma i kontakt med deltagarna i studien. Det hävdade Magnus Josefsson vars föräldrar bor i en trappuppgång där forskare tog blodprover i en bostadsrättsföreningslokal.
Nu visar det sig att det saknades etiskt tillstånd för den här studien. Åke Lundkvists ansökte i slutat av april om tillstånd för en större studie i samma ämne som Etikprövningsnämnden godkände, men först den 12 maj, alltså flera veckor efter testerna i bekantskapskretsen. För pilotstudien har inget tillstånd sökts.
– För pilotstudien, det vill säga endast testande av fingertoppsblod med en godkänd test bland vänner och bekanta, behövs det inget etiskt tillstånd, säger Åke Lundkvist.
Men det stämmer inte, säger rådman Per-Erik Nistér, ordförande i den ena av Etikprövningsnämndens två medicinska avdelningar.
– Det finns inga sådan undantag för pilotstudier i etikprövningslagen, säger han.
Om studien ska ligga till grund för ett beslut om en större studie så används materialet för att dra slutsatser utifrån, och då ska det sökas tillstånd, menar Per-Erik Nistér. Enda anledningen att inte söka tillstånd är att det inte skulle räknas som forskning. I det här fallet har dock Åke Lundkvist själv berättat om slutsatserna av pilotstudien i medier.
– Som jag uppfattar det här är det här något man borde sökt tillstånd för, säger Per-Erik Nistér.
Att det finns tillstånd för den större studien innebär inte ett godkännande i efter hand för pilotstudien.
– Det går inte att få tillstånd efteråt. Etikprövningsnämnden bedömer bara framtida forskning, säger Per-Erik Nistér.
Reglementet är tydligt för när det behövs etiskt tillstånd, påpekar han. Utsätts en person för någon form av ingrepp, det kan vara intervjuer eller prover som blodprov, ska ett etiskt tillstånd finnas. Där prövas frågor om exempelvis lagring av materialet och om medgivande från forskningspersonerna, men också om hur själva provtagningen genomgörs, att den sker på ett säkert sätt.
– Har man inte tillstånd och ändå utför sin forskning så är studien olaglig. Regelverken kring detta har skärpts och sedan årsskiftet har Överklagandenämnden en utökad roll här, säger Per-Erik Nistér.
Överklagandenämnden kan inleda en tillsyn efter en anmälan utifrån eller på eget initiativ.
UNT har frågat institutionens chef, prefekt Catharina Svensson, hur hon ser på att studien kan vara olaglig. Men hon vidhåller att institutionens bild är att ett tillstånd helt enkelt inte behövs.