Sedan årsskiftet är det Mohlins bussar som kör en del av UL:s busslinjer i Knivsta, Uppsala, Tierp och Östhammar samt skolbussarna i dessa kommuner plus Enköping. I samband med att bolaget från Ljusdal tog över sades de flesta chaufförerna upp från sina fasta tjänster och erbjöds i stället provanställningar i ett halvår i det nya bolaget.
Redan i december larmade de anställdas skyddsombud om brister i arbetsmiljön i förarnas personalutrymmen i Knivsta, vilket UNT berättat tidigare. Den bussdepå där de cirka 30 chaufförerna hänvisades till att äta lunch och ha sina raster i var brandskadad. Det läckte in vatten från taket och på bilder från lokalerna syns hälsofarligt svartmögel längs innerväggarna.
Enligt Peter Mårtensson, områdeschef för Mohlins bussar i Uppland, är inte möglet i den del av byggnaden som använts av personalen. Han skriver i ett mejl till UNT att uppgifterna i UNT-artikeln var missvisande.
”Flera av bilderna som uppvisades hade tagits i en avstängd del av lokalen som inte användes av personalen och som dessutom var belagd med tillträdesförbud av företaget på grund av arbetsmiljöskäl”, skriver han.
Nyligen lät bussföretaget ställa upp två mindre mobila byggbaracker. Vattenanslutning och avlopp saknas och den ena baracken är låst. De chaufförer som UNT pratat med tycker att företaget inte hållit sina löften om en större barack med avlopp och rinnande kallt och varmt vatten.
– De påstår att det här ska duga, men vi godkänner inte den här lösningen, säger Angelo Afonso, facklig representant för Kommunal och skyddsombud vid Knivstadepån.
Därför använder förarna fortfarande den tidigare bussdepån som de själva dömt ut. Personalutrymmet ligger vägg i vägg med de låsta rummen med svartmögel. Här finns bara en toalett och här och i den nya baracken är det så trångt att coronarestriktionerna inte kan följas, anser förarna.
– Vi delar på en toalett och köksutrymmet är inte mer än 5–6 kvadrat stort. Vissa tider, framför allt vid förarbyten och lunchraster då vi kan vara upp till tio förare inne, får man nästan sitta på varandra.
Kurt Wiberg, även han facklig representant och skyddsombud, är en annan av flera besvikna UL-förare. De anser att varken arbetsgivaren eller Kommunals Uppsalasektion tar problemen på allvar. Även schemaläggningen har varit under all kritik, enligt förarna.
– Mohlins bussar har velat köra sitt eget schema, med allt ifrån 13,5 timmars arbetspass till bara någon timme, säger Kurt Wiberg och fortsätter:
– Arbetsgivaren har inte klarat av att organisera arbetsuppgifterna här och vid andra depåer i Uppland. Förarna har kommit i tid till sin arbetsplats men sedan inte kommit därifrån för att det inte varit någon ordning på någonting, säger han och berättar om otankade bussar när arbetsdagen inleds och om förarbyten som inte fungerat på grund av kommunikationsmissar.
De senare problemen har blivit något bättre, men samtidigt har Mohlins bussar velat göra avsteg från kollektivavtalet med färre och kortare raster, vilket facket i Knivsta sagt nej till.
Kurt Wiberg har jobbat som busschaufför i Knivsta sedan 2013 och har aldrig upplevt något liknande. Han oroas över hur kollegorna mår och säger att sjukskrivningarna ökat
– Det har varit fruktansvärt och flera har drabbats av psykisk ohälsa. Att man kan behandla människor på det här viset år 2021 är för mig ofattbart.
Mohlins bussar har i stället för att fastanställa använt sig av provanställningar och timanställda förare. Enligt facket använder de sig av otrygga anställningsavtal och förtäckta hot om lägre tjänstgöringsgrad för att tysta de anställdas kritik.
Kurt Wiberg säger också att arbetsgivarens dåliga organisation har drabbat resenärerna. Värst var det i början.
– Det har blivit många inställda turer och enorma förseningar.
Busschefen Peter Mårtensson har erbjudits att i en intervju bemöta kritiken men har avböjt. Han skriver i ett mejl att det finns ”ingen grund eller belägg för något sådant att hota medarbetare”. När det gäller scheman är det ”en intern fråga och inget vi tar genom media och kommenterar”.
Han skriver också att störningarna i trafiken inte har organisatoriska orsaker utan oftast berott på ”bristande kompetens och individuella misstag” och att personal nu har utbildats. De bodar som nu har ställts upp anser han vara bra och "fräscha" personalutrymmen.