Det var under natten till fredagen som Qasem Soleimani, ledare för iranska revolutionsgardets specialstyrka Quds, dödades i en amerikansk drönarattack vid Bagdads flygplats. Enligt ett uttalande som Pentagon släppte direkt efter Soleimanis död var syftet att skydda amerikansk personal utomlands och förhindra framtida attacker. Men experter menar att toppgeneralens död riskerar att eskalera konflikten mellan USA och Iran.
– Soleimani spelade en avgörande roll när det gällde kampen mot IS både i Irak och Syrien vilket gjorde honom till en ganska omtyckt person i Iran. Iran har utlovat hämnd och vedergällning för att USA har dödat honom. Beroende på hur den hämnden blir, och när den kommer, måste USA svara på det. Det kan leda till en ond spiral, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamsk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.
Läget mellan de båda länderna har länge varit spänt men situationen trappades upp ytterligare år 2018 då USA:s president Donald Trump drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Sedan dess har Irans ekonomi drabbats hårt och flera utfall har gjorts från de båda länderna. I maj 2019 attackerades fyra oljefartyg i Omanbukten, varav två av dem ägda av USA:s allierade Saudiarabien, och Iran fick skulden.
I juni sköts en amerikansk drönare ner i Jemen, en händelse som upprepades under samma månad, men då över Hormuzsundet. Iran medgav sin skuld och Trump ska bara ha varit minuter från att verkställa en vedergällning, men drog tillbaka motattacken. Under de senaste veckorna har flera händelser inträffat i konflikten. Bland annat har en amerikansk militärbas beskjutits. En amerikansk civilanställd dödades och fyra amerikanska soldater skadades. USA svarade med att attackera en Iranstödd milis vilket krävde 25 dödsoffer, något som ledde till våldsamma demonstrationer mot USA:s ambassad i Bagdad.
– De allra flesta bedömare misstänker att de båda parterna nu har målats in i ett hörn. De har inga diplomatiska förbindelser och talar inte med varandra mer än genom ombud och via Twitter, säger Mohammad Fazlhashemi.
Han tror dock inte att någon av parterna vill ha ett fullskaligt krig. I nuläget har inte amerikanerna de truppkonstellationer som skulle krävas på plats, och för Irans del skulle ett krig hota hela landets existens. Däremot konstaterar Mohammad Fazlhashemi att konsekvensen av upptrappningen kan bli flera sammandrabbningar med många döda som följd.
– Även om ambitionen inte är ett fullskaligt krig kan hela regionen dras in i det, och det är det som är det oförutsägbara. Vad som faktiskt kommer att hända återstår att se, men Donald Trump har satt igång en brand som är svår att släcka. Han är ju inte direkt känd för att agera beräkneligt och utrikespolitiken är inte hans starkaste kort. Något som bland annat visades under affären med Asap Rocky då han trodde att han bara kunde ringa upp Stefan Löfven och därmed påverka rättegången. Det visar lite på nivån av hans kunskap – och det är skrämmande.
Förutom att konflikten kan komma att kräva många människoliv finns det också andra möjliga konsekvenser.
– Oljepriserna kan stiga och det kan bli en allmän instabilitet i hela världsekonomin. Det kan också medföra nya flyktingvågor, både till den närmsta regionen och vidare till Europa, säger Mohammad Fazlhashemi.