Chatt-meddelande från Anom-telefoner som ingår i förundersökningen mot de tre personerna i Uppsalamålet.
Den 7 juni 2021 gjorde poliser över hela världen tillslag mot hundratals personer som använt teletjänsten Anom. Två av dem som greps den dagen var ett par män i Göteborgstrakten. De åtalades senare tillsammans med ytterligare en person för grova narkotikabrott. Två i trion har enligt domen varit inblandade i en leverans av tio kilo amfetamin till Uppsala.
I slutet av december dömdes de tre männen av Göteborgs tingsrätt till fängelse i mellan 5,5 och 7,5 år. Men alla tre får sina fängelsestraff reducerade med sex månader. Orsaken till straffrabatten är att domstolen hävdar att polisen använt otillåtna metoder för att få fast männen.
Bevisningen mot männen bygger nästan uteslutande på meddelanden från den krypterade chattjänsten Anom. Anom skapades av den amerikanska polisorganisationen FBI och mängder av kriminella förleddes att använda systemet i tron att mobilerna erbjöd kommunikation utom räckhåll för polisen.
I själva verket hade FBI full insyn i de brott som användarna chattade om vilket ledde till massgripanden på global skala. I Anom–ärendena hade FBI ett så nära samarbete med svenska brottsbekämpande myndigheter "att de får anses ha deltagit i operationen", skriver Göteborgs tingsrätt.
Anom-mobiler har använts av 11 000 personer runt om på jorden. Vid en insats kallad Trojan Shield gjorde polisen i juni 2021 tillslag mot de mistänkta.
Domstolen noterar att Anom-systemet förenklade för kriminella att planera brott tillsammans. "I förlängningen får åtgärden därmed anses ha underlättat brottsutövande".
Enligt rätten har polisens arbete med Anom haft provokativa inslag. Det finns två typer av provokativa åtgärder. Det ena är bevisprovokation där polisens mål är att få fram bevis för brott som redan har utförts. Bevisprovokation är i allmänhet tillåtet i Sverige.
Den andra typen av provokativa åtgärder kallas brottsprovokation. Det innebär att polisen förmår någon att utföra brott för att få fast personen, något som inte är förenligt med svensk lag.
Meddelanden som de dömda i Uppsalamålet skickat till varandra via Anom-mobiler.
I fallet med Uppsalaärendet och Anom–telefonerna fastställer Göteborgs tingsrätt inte om det varit fråga om bevisprovokation eller brottsprovokation, utan menar att det hela "motsvarar en så kallat provokativ åtgärd, som skett utan stöd i svensk lag".
Domstolen anser att de tre åtalade i målet utsatts för vad man kallar otillbörliga åtgärder i form av provokationer. Därmed har de rätt till strafflindring vilket innebär att de ska släppas ur fängelset sex månader tidigare än vad som annars hade varit fallet.
I Anom-ärendet har polisen varit involverad i en
provokativ åtgärd, "som skett utan stöd i svensk lag", anser Göteborgs tingsrätt.