År 2021, är förmodligen sista året vi vrider fram och tillbaka klockan en timme i mars och i oktober. EU-parlamentet har beslutat att avskaffa den gemensamma sommartiden, nu gäller diskussionen vilken av tiderna vi ska ha, sommartid eller vintertid. Men spelar det någon roll egentligen? Vi ställde frågan till sömnforskaren Christian Benedict, vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
– Forskningen är tydlig, det är normaltid, vintertid som gäller. Den säkerställer att vi får mycket ljus under morgontimmarna vilket är otroligt viktigt för att synka kroppens dygnsrytm. Vår dygnsrytm styr viktiga funktioner i kroppen, som mental och fysisk prestationsförmåga och när det är dags att vara vaken eller sova. Ljuset under morgontimmarna hjälper till att vända vakenhetens timglas. Mörkret under kvällen en viktig signal till kroppen att den biologiska natten börjar. En förskjuten dygnsrytm på grund av ljusbrist under morgonen och mer ljus senare på dagen, som vi skulle ha under vintermånaderna om vi skulle välja permanent sommartid, har kopplats till sömnstörningar, sämre välmående och ohälsa, säger Christian Benedict.
Med normaltid menas att solen står högst upp på himlen klockan tolv på dagen.
Enligt Benedict har forskare kommit fram till att tidsomställningar vår och höst inte uppnått några besparingar vad gäller elkostnader, vilket var en av utgångspunkterna när tidsomställningen infördes första gången år 1916. För länder vid ekvatorn syns inga fördelar alls eftersom ljuset är jämnt fördelat under dygnet. Om håller oss till Sverige och Uppsala, finns det ändå fördelar med sommartid, som vi haft sedan 1980. Till exempel kan det kännas säkrare att vistas ute under kvällarna när det är ljusare, man upplever inte samma rädsla för att bli överfallen, krogägare upplever det positivt eftersom folk vistas ute mer. Dock ökar antalet hjärtinfarkter och trafikolyckor efter tidsomställningen på våren. Christian Benedict anser inte att fördelarna överväger nackdelarna.
– Livet i dagens dygnet-runt-samhälle med mobiler i sängen, inomhussittande under dagen och artificiell ljusexponering under kvällen orsakar redan stora problem för vår inre klocka att hålla sig synkad med naturens 24 timmar ljus-mörk-cirkel. Med tanke på alla de hälsoproblem som har kopplats till en rubbad dygnsrytm tycker jag att det skulle vara katastrofalt om vi sätter ännu mer press på inre klockan genom att införa permanent sommartid, säger Christian Benedict.
Att strunta i sin inre klocka innebär ofta att en senarelägger dygnsrytmen. Det kan ge förkortad sömn eller sömnstörningar och det kan i sin tur få negativa konsekvenser för hela kroppen som till exempel stress, depression och andra sjukdomstillstånd. Våra kroppar har under evolutionen anpassat sig till dagsljuset, det är då vi människor har haft störst fördel av att vara aktiva och evolutionen tar inte hänsyn till samhälleliga tidsomställningar.
Christian Benedict vill gärna understyrka sina påståenden med forskning även utanför sin egen och refererar till artiklar publicerade i bland andra Journal of Health Economics och The New England Journal of Medicine.
Själv har han skrivit en bok: "Sömn sömn sömn", tillsammans med journalisten Minna Tunberger. Den håller på att översättas till tyska (delvis av författaren själv), engelska, ryska och japanska.
Klockan ska, natten till den 25 oktober, ställas tillbaka en timme från klockan 03 till 02.