Nyligen åtalades en 29-årig man från Rumänien vid Uppsala tingsrätt. Han uppges ligga bakom en av de största stöldhärvor som Uppsalapolisen klarat upp på senare år.
Ärendet inleddes i oktober 2019 då polisen stoppade 29-åringen i en bil på E18 vid Bålsta. I samma stund fick poliserna ett utrop över radion att ett inbrott upptäckts i Bålsta. När polisen genomsökte rumänens bil hittades misstänkt stöldgods från inbrottet.
Till en början var mannens identitet oklar. I ett sådant här ärende, när Uppsalapolisen griper en utländsk medborgare utan fastställd identitet, blir Lotten Öhman inkopplad. Hon arbetar som internationell operativ handläggare i Uppsala och är specialiserad på att fastställa identiteten på brottslingar från andra länder.
I fallet med den rumänske 29-åringen skickade Lotten Öhman ut med en fråga till polismyndigheter i Europa via samarbetsorganet Europol. Hon sände med uppgifter om mannens id-kort samt hans fingeravtryck.
– Jag fick svar från polisen i Rumänien. Hans identitet hade fastställts med fingeravtrycken och det visade sig att id-kortet var förfalskat. Det var hans foto på id-kortet men namnet och personnumret stämde inte, berättar Lotten Öhman.
Hon fick även in uppgifter från poliser i andra länder där det framkom att 29-åringen tidigare dömts för inbrott i Danmark, Norge, Tyskland och Rumänien.
Mannen var eftersökt av svensk polis som fått information om att han befann sig här i landet, trots tidigare domar om utvisning. Den 10 mars inleds rättegången mot 29-åringen som misstänks för 21 villainbrott i bland annat Uppsala och Stockholm.
Enligt polisen står utländska stöldligor för cirka hälften av bostadsinbrotten i Sverige. När brottslingar från andra länder grips är det ofta oklart vem personen egentligen är.
Lotten Öhmans viktigaste verktyg för att fastställa identiteter är fingeravtryck och det finns gott om register att söka i.
I Sverige och flera andra länder måste alla som söker asyl lämna fingeravtryck. Dessutom registreras fingeravtryck i folkbokföringen i många länder, vilket är till stor hjälp för polisen.
För att fastställa en okänds identitet kan personens fingeravtryck skickas till Interpol, som är ett samarbetsorgan för polismyndigheter i 194 länder. Interpol kan köra fingeravtrycket i sina databaser där det finns fingeravtryck av brottslingar från i stort sett alla nationer i världen.
Även dna används för att spåra identiteter. Genom det så kallade Prümsamarbetet kan EU-ländernas polismyndigheter koppla upp sig mot varandras databaser där det finns dna-spår lagrade.
Om polisen i Sverige hittar dna på en brottsplats skickas det alltid till de länder som ingår i samarbetet. Dna-sökningarna körs automatiskt flera gånger per dygn.
Resultatet kan bli att någon person, vars identitet fastställts i ett annat land, kan knytas till brottet i Sverige. Och omvänt kan brott i andra länder klaras upp på motsvarande sätt om en brottsling grips och identifieras i Sverige.
Det finns flera orsaker till varför det är viktigt för rättsväsendet att säkerställa vem en misstänkt individ egentligen är.
– Får vi fram att personen tidigare har dömts för brott i andra länder kan det vägas in i domen och ge ett hårdare straff, berättar Lotten Öhman.
När identiteten klarlagts visar ibland internationella efterforskningar att personen är efterlyst för brott i något annat land. Efter avtjänat straff i Sverige kan personen i så fall begäras utlämnad dit.
Om en person ska utvisas avgörs av domstol. Men polisen har även ett annat sätt att tvinga brottslingar att lämna landet. Det handlar då om så kallade polisiära avvisningar.
Det går till så att polisen samlar information kring personer som är brottsaktiva i Sverige. Om det går att styrka att de är i landet enbart för att begå brott samt att de utgör en ordnings- och säkerhetsrisk kan polisen besluta om avvisning.