"Det blir bra det här" konstaterar Gustaf Silén nöjt, medan han studerar några vetekärnor på en av sina åkrar.
På fälten längs grusvägen upp mot gården mognar höstvetet. Men ännu dröjer det ett par veckor innan det kan skördas. Hos Gustaf Silén på Östhamra gård i Östuna i Knivsta kommun ser skörden ut att bli riktigt bra.
– Ja, det blir bra det här, säger han nöjt där han står på en av åkrarna och studerar några vetekärnor.
Tillsammans med en kusin på en granngård växtodlar han 450 hektar. Hälften av dem är höstvete, den andra hälften foderärtor och maltkorn som exporteras till Skottland för att bli whisky.
– Det är jämnt och fint på fälten och ärtorna ser jättefina ut. Så jag tror att det kan bli en ganska bra skörd. Och det ser bra ut i hela länet vad jag sett och hört, säger Gustaf Silén som också är regionordförande för Sveriges spannmålsodlareförening.
– Men som jag brukar säga, man vet inte förrän allt är inne.
För det är fler parametrar än volymen som kommer att avgöra om skörden blir bra eller inte. Kvaliteten är avgörande för priset.
– Ett år när det växer såhär in i bängen måste vi gödsla mer.
För när hela veteplantan växer går kvävet åt till hela växten. Kväve som annars behövs för att producera protein i kärnan. Och proteinet i kärnan är det som bonden i slutänden får betalt för, eftersom vetet måste ha rätt proteinhalt för att passa mjöltillverkning. Ligger proteinvärdet för lågt går vetet till foder och priset blir betydligt lägre.
Enligt Lantmännen såg vårsådden i landet annorlunda ut i år, andelen havre var betydligt större än normalt. Delvis som en följd av coronapandemin. Mindre efterfrågan på öl, men desto mer på gryn har fått svenska lantbrukare att satsa mer på havre och mindre på maltkorn enligt Lantmännen. Men det är inget Gustaf Silén märkt av bland kollegor i Uppland.
– Vi har ju vår växtföljdsplan, så det är inte så lätt att lägga om, säger han.
Spannmålsbonden Gustaf Silén på Östhamra gård i Östuna, Knivsta kommun.
Dessutom kom pandemin när mycket arbete redan var gjort.
– Höstvetet var redan i marken och vi hade tagit hem allt utsäde. Och havren, den blir aldrig ordentligt betald.
Gustaf Silén som odlar maltkorn för whisky har inte märkt av någon minskad efterfrågan.
– Tidigare i somras sa man att ölmalten fått ta stryk för att det dricks mindre, men det verkar inte gälla whiskyn. Däremot följer whiskymalten ölmaltspriset, konstigt nog.
Det finns alltså en risk att han får sämre betalt i år även om skörden blir bra.
Efter torkan 2018 gick Sverige från att vara nettoexportör av spannmål till nettoimportör och många bönder fick det svårt ekonomiskt. Men 2019 blev ett bra skördeår och många bönder kunde hämta igen en del av 2018 års förlust och Gustaf Silén är i stort sett ikapp.
– Det är vi och jag tror att det gäller de flesta i länet. Sen beror det såklart på hur hårt man drabbades.
Höstvetet mognar långsamt på grund av kallare temperaturerna under juli månad.
I Enköping är skörden av höstrybs redan igång. På Östhamra kan skörden förhoppningsvis starta omkring den sjunde augusti. Men riktigt säker går det aldrig att vara.
–Jag tror någonstans 5-10 augusti. Men fortsätter det här vädret så vete fasiken. Vi har vart lite bortskämda de senaste åren med bra skördeväder.
Under värmeböljan i slutet av juni började axen att mogna, sen slog det om och nu går det långsamt. Det är också viktigt att regn inte fördröjer skörden. Ju senare skörd desto kortare dagar att skörda på när nattfukten går ur grödorna långsammare. Dessutom behöver höstsådden dras igång.
– Men så är det i det här yrket. Du kan inte styra, säger Gustaf Silén med ett leende.