Pandemin – ett stresstest för demokratin

Smittbekämpningen har satt våra demokratiska rättigheter på undantag, skriver Emma Frans med flera.

Sverige 12 maj 2021 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige har genomgått den största hälsokrisen på mycket länge. Coronapandemin har utsatt vår demokrati för ett stresstest som på många sätt kan jämföras med krisåren under 1930-talet och den situation som rådde under andra världskriget. När vi nu längtar efter att blicka framåt kan vi inte fortsätta som om ingenting har hänt. Vi vill särskilt uppmärksamma hur demokratin har kommit i kläm och rekommenderar därför att Coronakommissionen får i uppdrag att utreda pandemins följder ur ett demokratiperspektiv. 

Det är hundra år sedan det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt där både kvinnor och män fick rösta. Det var ett avgörande steg i den svenska demokratins utveckling. Men det är en 100-åring som har utmanats på ett unikt sätt under coronapandemin. I dess spår har demokratin utsatts för ett stresstest av historiska mått, både i Sverige och i andra länder. Grundläggande fri- och rättigheter har begränsats och ojämlikheter har blottats. Vi måste på allvar ställa oss frågan vad dessa inskränkningar har inneburit och hur det kommer att påverka vårt samhälle i framöver. Klarar demokratin detta stresstest?

Inskränkta fri- och rättigheter. För att minska smittspridningen av covid-19 har många länder infört begränsningar i medborgerliga fri- och rättigheter. Det har skett över hela världen, även här i Sverige. 

Mötesfriheten, som är inskriven i en av våra grundlagar, innebär att vi har friheten att träffas tillsammans med andra för att utbyta tankar och bilda opinion. De inskränkningar i mötesfriheten som vi har levt med under lång tid påverkar hela samhället – kulturen, föreningar, arbetet i beslutande församlingar men också privata företag vilket påverkar arbetsmarknad och ekonomi för både samhället och individen – och i förlängningen även demokratin. 

Rätten att demonstrera och visa sin åsikt tillsammans med andra är också grundlagsskyddad. Gatans protester har varit avgörande i vår svenska demokratis historia – det var så vi till slut fick kvinnlig rösträtt 1921. Nu är även denna frihet satt på paus. Vad innebär det för den fria opinionsbildningen och för vår demokrati? 

Ökad ojämlikhet. Pandemin har blottat ojämlikheter i vårt samhälle. Människor som bor i områden med socioekonomiska utmaningar har drabbats särskilt hårt av pandemin. Det handlar inte bara om själva smittan utan också om minskat arbetskraftsbehov inom flera sektorer, stigande bostadspriser och svårigheter för många barn och unga att studera hemifrån. 

Desinformation, hot och hat. Pandemin har testat demokratin när det gäller vår förmåga att stå emot desinformation och skilja sant från falskt. Omfattande ryktesspridning, konspirationsteorier som bland annat har riktats mot olika minoritetsgrupper och desinformation sprids. Det finns även tydliga varningssignaler om att hot och hat i sociala medier har ökat. Detta drabbar forskare som berättar om forskningsresultat liksom journalister som skriver om pandemin och dess konsekvenser.

Digitalisering. Pandemin har påskyndat den digitala omställningen. För att kunna vara delaktig i samhället i dag krävs det att man kan använda digitala verktyg. Problemet med det digitala utanförskapet har därmed blivit mycket tydligt. Det finns dock även positiva effekter av pandemin som är värda att ta med sig. Den rekordsnabba digitaliseringen har inneburit att vi i en helt ny omfattning kan medverka i digitala möten och sammankomster. Personer som har svårt att medverka fysiskt har därmed fått utökade möjligheter att göra sina röster hörda.  

Även på global nivå testas demokratin. Nästan en tredjedel av världens länder har infört ej tidsbegränsade åtgärder för att minska smittspridningen. Detta har lett till inskränkningar i medborgerliga fri- och rättigheter. Vi har sett exempel på ledare som utnyttjar pandemin för att inskränka mänskliga rättigheter på ett mer omfattande sätt än vad kampen mot coronaviruset kräver. Konsekvenserna av nedstängda samhällen har drabbat världens barn hårt, med utebliven skolgång och ökat antal barnäktenskap som två exempel.

Vissa tillfälliga begränsningar i demokratin är rimliga för att minska spridningen av coronasmittan, skydda riskgrupper, avlasta sjukvården och rädda liv. Dock får begränsningar i våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter inte ske okritiskt. Det behövs en diskussion i Sverige om hur långvariga och hur omfattande begränsningar demokratin kan klara utan att ta skada. Folkhälsomyndigheten väntas snart presentera en plan för hur vi gradvis ska kunna ta bort coronarestriktionerna och återgå till en mer normal situation. Parallellt arbetar Coronakomissionen med att utvärdera hanteringen av virusutbrottet och dess effekter. Om vi ska kunna dra viktiga lärdomar av de konsekvenser pandemin haft för demokratin, krävs att demokratiperspektivet får ett tydligt utrymme i uppföljningen. Det handlar om lärdomar som gör demokratin ännu starkare när det gäller att möta framtida samhällskriser. Inskränkningarna i våra rättigheter får inte normaliseras och göras mer omfattande än nödvändigt. Detta gäller i Sverige, inom EU och internationellt. 

Vi vill särskilt lyfta att:

– Coronakommissionen bör få i uppgift att belysa pandemin ur ett demokratiperspektiv och bedöma vilka konsekvenser de svenska restriktionerna har haft på demokratin och på våra grundläggande fri- och rättigheter på såväl kort som lång sikt.

– Det svenska demokratiarbetet utomlands särskilt bör uppmärksamma hur regeringar världen över inskränker medborgerliga fri- och rättigheter för att bekämpa coronaviruset och ta upp detta i sin internationella dialog. 

Precis som för 100 år sedan kan demokratin inte heller i dag tas för given utan behöver ständigt värnas och utvecklas. Genom att utreda pandemins konsekvenser kan vi skaffa oss mer kunskap om vad som behövs för att stödja demokratin i framtiden. Bara så kan vi använda det stresstest som pandemin har varit för att säkerställa att vi kommer att kunna ha en stark demokrati även i framtiden. 

Emma Frans, demokratiambassadör, Kommittén Demokratin 100 år
Rosaline Marbinah, demokratiambassadör, Kommittén Demokratin 100 år
Lena Posner-Körösi, demokratiambassadör, Kommittén Demokratin 100 år
Peter Örn, ordförande, Kommittén Demokratin 100 år

Ämnen du kan följa
coronaviruset
Uppsala län

Regionen kortar väntetiden till andra dosen

Uppsala län

Varje nytt covidfall i länet antas vara delta

Pandemi

Uppsalaforskare: Covid kan trigga psykos

Uppsala

Unga mindre villiga till vaccin – men inte i länet

Uppsala

"Mognadsbedömning" avgör om 16-åringar får covidvaccin

Visa fler
Läs mer!
Ledarkrönika

Eva Forslund: Fortfarande fel med förlängd pandemilag