UNT:s reporter David Rydell var på plats under eftermiddagen och pratade med boende i området.
Yazan Omarien bor i närheten av polisens avspärrningar.
– Jag var ute och tvättade klockan 13.00 och så var jag inne i tvättstuga. Och när jag kom ut hade polisen spärrat av området och jag kom inte in. Suttit här i två timmar och väntat, säger Yazan.
Hur känns det att bo här?
– Det känns lite läskigt. Jag flyttade in här i april. Fem månader har jag bott här. Det har skett ett grovt brott innan, så det är inte första gången. Man ser eller hör inget, men man påverkas ändå.
Har du tänkt på att flytta?
– Man tänker på det. Jag trivs i lägenheten, men man ska ju känna sig trygg. När det händer sådana här saker så funderar man – ska man verkligen bo kvar här?
Utanför det avspärrade området står boende som bara vill hem från jobbet. Äldre och familjer nekas tillträde till sitt hus. En person som UNT pratade med var oroad för sitt barns uppväxt i området.
– Man är rädd för att vara här på kvällarna. Man är rädd för att bo här. Jag har en son i tioårsåldern och jag är rädd för att han ska bli indragen i något.
Bland de som rörde sig i området var många uppjagade på grund av situationen.
– Fy fan att bo så här. Det är ofta man kommer hem så är hela kåken avspärrad. Det var en knivhuggning för någon månad sedan – då fick man stå utanför och vänta på att komma in, berättar en anonym boende.
När polisens tekniker dyker upp på platsen märks vanan vid liknande händelser.
– Nu kommer teknikerna. Då finns det en risk att man blir kvar här ute ännu längre.
Det var fler som stod utanför det avspärrade området som kände oro.
– Jag har bott här i 25 år. Jag hör eller ser inget men det är äckligt när det händer något sånt här, säger en person.