I ett par månader arbetade en grupp franska polistekniker för att knäcka koden i telefoner från företaget Encrochat. Till slut, den första april 2020, kom genombrottet. Plötsligt låg systemet vidöppet och poliserna kunde se hur de kriminella till exempel planerade att smuggla narkotika eller ta livet av folk.
Poliserna har beskrivit det som att de bildligt talat hängde över axeln på de kriminella och såg brottsplanerna växa fram på deras Encrochat-mobiler.
När krypteringen hade sprängts inledde fransk polis ett samarbete med Holland där hundratals utredare dag och natt följde kommunikationen mellan flera tusen kriminella. Men den 13 juni 2020 upptäckte Encrochat att myndigheterna tagit sig in på plattformen. "Nödläge för dem som använder Encrochat", löd meddelandet som företaget skickade ut till de kriminella.
Här bränner en yrkeskriminell 29-årig Uppsalabo sin telefon – efter Encrochat-avslöjandet:
LÄS MER: Därför brände 29-åringen upp sin Encrochat-telefon.
LÄS MER: Här är knarkhärvan där 29-åringen är åtalad med 57 andra personer.
Informationen som hämtats in från telefonerna har delats mellan poliser i en rad länder. Ett exempel kommer från England där Encrochat-affären beskrivs som det hårdaste slaget mot organiserad brottslighet i landets historia. I juli 2020, tre månader efter genombrottet, uppgav engelsk polis att 746 personer hade arresterats samt att tonvis med narkotika och en halv miljard kronor i kontanter tagits i beslag.
Här i Sverige sitter för närvarande ett 70-tal grovt kriminella personer häktade till följd av framgångarna med Encrochat. Dekrypteringen lär innebära slutet på många gärningsmäns liv i frihet under lång tid framöver.
Vad är då Encrochat? Det rör sig om relativt billiga, avskalade androidtelefoner med ett fåtal funktioner. Mobilerna är konfigurerade med ett hårdkrypterat operativsystem, kallat Encrochat OS, som möjliggör kommunikation via text, bild och tal. Kontakt är möjlig bara med andra Encrochat-telefoner och det går inte att använda trådlösa nätverk.
När en Encrochat-telefon startas dyker det upp ett till synes vanligt android-operativsystem på skärmen. Detta för att dölja att det rör sig om Encrochat.
Den centrala delen är chatt-funktionen. Användaren kan ange en status i chatten som kan ses av alla kontakter, och polisen har noterat statuslägen som ”Amfetamin in” och ”Top coca, hash, weed & speed in!”, alltså att narkotika är till salu.
Varje användare i chatt-nätverket identifieras via ett unikt användarnamn. Exempel på namn som dykt upp i Uppsalaärenden är inediblepalm, tmtcash och kingwaffle. För att lägga till en ny kontakt måste användaren komma med en förfrågan till motparten.
För att öka säkerheten går det att ställa in livslängden på meddelanden i dagar, minuter eller sekunder, varefter de raderas. Dessutom är Encrochat-telefonerna skyddade med en rad lösenord och genom en viss sifferkombination, en panikkod, kan allt på enheten raderas blixtsnabbt.
Priset för en telefon inklusive operativsystem har legat på 10 000 – 20 000 kronor. Telefonerna har levererats förbetalda för användning under en begränsad tid, vanligen högst ett år. Sedan har abonnemanget upphört och telefonen blivit oanvändbar. På senare tid har Encrochat inte funnits på den öppna marknaden utan inköpen har ofta förmedlats via personliga kontakter.
Källor: Bland annat Nationellt forensiskt centrum.