Den så kallade Panamaläckan offentliggjordes 2016. Den bygger på uppgifter ur elva miljoner dokument från den Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca.
Advokatfirman har medverkat till att skapa över 200 000 brevlådeföretag. I många fall handlar det om avancerad skatteplanering eller skattebrott.
Det hela började med att en anonym källa lämnade ut handlingarna till journalister på den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung.
Materialet har sedan bearbetats av reportrar i ett 70-tal länder som är knutna till det internationella journalistnätverket ICIJ. Enligt ICIJ har dokumenten hittills lett till skattekrav på elva miljarder kronor i 22 länder.
Skatteverket i Sverige har beskattat 63 personer och bolag till följd av Panamaläckan. Skattekraven mot dem uppgår till 493 miljoner kronor. I ett 30-tal ärenden i Sverige pågår ännu granskning.
– Dokumenten har gett oss mycket värdefull information. Det hela har även lett till ett ökat internationellt informationsutbyte, uppger Katrina Björk vid Skatteverket.
Med åren har det blivit alltmer riskabelt för skattesmitare att placera pengar i skatteparadis. En orsak är att kunduppgifter i skatteparadis blivit en åtråvärd vara som betingar högt värde.
Det handlar om att personer på banker och advokatkontor i smyg kopierat uppgifter om vilka som gömt undan pengar, deras kontonummer och liknande. Uppgifterna har sedan sålts till skattemyndigheter i bland annat Tyskland och uppges ha inbringat miljonbelopp.