Det ska bli ett nytt konstmuseum på Slottet, meddelar styret i Uppsala kommun. Socialdemokrater, liberaler och vänsterpartister väljer att låta kommunstyrelsen fatta beslut i frågan om två veckor. Där har de tre partierna majoritet, med åtta av 15 ledamöter. Även om det är lagligt korrekt är det demokratiskt tveksamt. Det nya konstmuseet är kanske den mest publika frågan i Uppsala sedan konserthuset invigdes 2007. Precis som då har turerna varit många och långa och avgörs till slut i en hast, under närmast kuppartade former.
Närmast inleder en minoritet av Uppsalas folkvalda förhandlingar med Statens fastighetsverk om bygget vid Slottet. Sedan kommer förvisso frågan tillbaka till fullmäktige, när slutkostnaden ska behandlas. Men det är så dags då. Det är nu som vägvalet görs, och det är bara en minoritet som tycker att Slottet är rätt plats för konstmuseet.
Argumenten mot placeringen i Slottet är lika välgrundade som argumenten för Kaniken på Västra Ågatan. Läget mitt i stan, utrymmena och kostnaderna talar för Kaniken. Framför allt skulle det centrala läget locka både fler Uppsalabor och fler besökare utifrån (som anländer till Resecentrum). Miljön vid Slottet är känslig och det är tveksamt om Riksantivarieämbetet skulle gå med på om- och tillbyggnaderna. Det skriver Miljöpartiet, ett av de tre partierna i mittenstyret (UNT Debatt 16/2).
Planerna på att Slottet med omgivningar skulle inlemmas i Uppsala city, med rulltrappor, bergbana eller liknande, är minst sagt högtflygande. Slottet som turistmål klarar sig bra på egna meriter. Och ett konstmuseum där uppe har som bekant testats i ett antal år, med klent resultat. Det ska bli mer vid Slottet, säger S, L och V. Hela området ska utvecklas med park och kanske fler muséer. Inget fel i sig. Men, som sagt, majoriteten tycker inte att det nya konstmuseet ska ligga där uppe.
Om MP hade ställt sig bakom beslutet hade oppositionen fått gilla läget. Nu finns det all anledning att inte ge upp, att ändå försöka få upp frågan på kommunfullmäktiges bord, innan det är för sent. I en så viktig fråga för Uppsalaborna måste den demokratiskt valda församlingen tillfrågas. När beslutet väl är fattat kommer alla att få leva med det i generationer.
Det finns möjligen ett bra skäl till att driva igenom beslutet: att "sätta ned foten" och motverka ryktet om Uppsala som långbänkarnas stad. "Ska man få någonting gjort...", och så vidare. Men övriga sex partier och diverse vildar gör helt rätt i att bjuda motstånd, att framhärda med ett försynt "vi vill faktiskt inte".