– Jag hann skriva lite på min uppsats. Egentligen är jag inte så stressad över den ännu, det blir säkert mer pressat längre fram, säger Maryam Arfaoui och slår ihop datorn.
Nyligen belönades hon med entreprenörsstipendiet Ge tillbaka som årets unga förebild i Uppsala, för sitt arbete med att sprida kunskap om juridiska frågor via Instagramkontot Juridikbanken. I januari tar hon examen på juristprogrammet vid Uppsala universitet, efter drygt fyra års studier.
Ämnet för hennes examensuppsats är den så kallade omedelbarhetsprincipen – ganska anonym för allmänheten men helt central när misstänkta brott prövas i svenska domstolar. I korta drag innebär det att en dom bara får grundas på det som sägs eller visas vid rättegången. Vad som skett tidigare under förundersökningen, exempelvis i polisförhör, får bara i undantagsfall läggas fram som bevisning inför rätten.
Ämnesvalet kanske låter torrt men säger förmodligen en hel del om Maryam Arfaouis vilja att syssla med aktuella frågor som samtidigt har betydelse för den enskilda människan i rättsprocessen. Omedelbarhetsprincipen är i dag under diskussion bland jurister, tillsammans med de mer uppmärksammade debatterna om hårdare straff och straffrabatten för ungdomar.
Hennes intresse för juridik föddes tidigt. Redan i grundskolan, någonstans i tolvårsåldern, blev Maryam Arfaoui klar över att lag och rätt var något speciellt:
– Vi besökte biblioteket och fick välja en bok. Jag hittade en som hette Barnens lagbok, eller något liknande, och blev intresserad. Den handlade mycket om familjerätt och var skriven så att barn skulle förstå, berättar Maryam Arfaoui.
– Senare kollade jag lite i smyg på Judge Judy, ett amerikanskt tv-program där en domare behandlar verkliga rättsfall.
Hon tvekade inte om valet av vidare studier. Efter gymnasiet på Katedralskolan började hon på juristutbildningen vid Uppsala universitet. Fortsatta studier i barndomsstaden avskräckte inte, tvärtom:
– Jag har bott i Flogsta hela mitt liv och sett studentlivet lite utifrån men ändå på nära håll. Jag trivs väldigt bra med att bo och plugga i Uppsala men har nog alltid tänkt att jag vill arbeta i Stockholm.
Där har hon precis avslutat två månaders praktik på en advokatbyrå med inriktning på brottmål, helt i linje med hennes egna yrkesplaner. Kombinationen av krav på juridisk kompetens och möten med människor spelar stor roll för hennes vägval:
– När jag var yngre ville jag bli domare men jag tror man kommer närmare människor som försvarare eller målsägandebiträde.
I rättssalen, under pågående rättegång, är det också de mänskliga relationerna som särskilt intresserar henne, växelspelet mellan åklagare, försvarare, tilltalade och målsägande. Bland det som engagerar henne mest är personaliadelen, ett inslag i rättegången som sällan får något större utrymme i medias rapportering. Där redovisas den åtalades personliga förhållanden för att rätten ska kunna avgöra om och hur de ska påverka det slutliga straffet:
– Det är väldigt intressant att ta del av förhållanden som en tilltalad lever under och se på vilket sätt domstolen väger in det i domen, säger hon.
Parallellt med studierna driver Maryam Arfaoui sedan två år tillbaka Juridikbanken, en digital plattform på Instagram för att sprida kunskap och väcka intresse för juridiska frågor, framför allt bland unga. Där behandlas både dagsaktuella rättsfall och mer klassiska juridiska frågor. Hedersbrott, häktningstider, skatt på lotterivinster och sugardejting är några exempel på ämnen. Kommentarerna blir ofta många och läsarna kan själva skicka in sina frågor. Maryam Arfaoui håller i alla trådar, från ämnesval och svar på frågor till bilder och design. Man kan undra hur hon hinner.
– Bra fråga, men en fördel är att det går att jobba med plattformen på helt random ställen – på tåget, caféet, mellan föreläsningar. Min plan är att fortsätta och utveckla Juridikbanken även när jag är klar med studierna och arbetar som jurist.
Juridiska frågor och rättsfall kan vara snåriga. Hur vet du att dina svar är korrekta?
– Jag är noga med att betona att det ofta finns undantag och att mina svar är översiktliga. Jag ger inte specifika råd i enskilda fall, då hänvisar jag alltid till en advokatbyrå som kan sätta sig in i det enskilda fallet.
Vilka frågor är vanligast?
– En vanlig fråga är vad som händer när en relation upphör och ena parten vill ha tillbaka smycken eller andra presenter som den andre har fått i gåva. Det är också vanligt att man inte är klar över vilka omständigheter som är juridiskt relevanta, då kan jag hjälpa till och göra det tydligare.
– Många frågar också om vad som är förtal och varför inte straffen för allvarliga brott är hårdare. Frågorna speglar väldigt mycket av den aktuella kriminalpolitiska debatten.
Hon betonar också att hon är noga med begrepp och formuleringar, väl medveten om att ordval och språkliga nyanser kan vara avgörande i juridiken. Men när det kommer till egna åsikter i aktuella frågor väljer hon en försiktigare linje. Bakom hörnet väntar en arbetsmarknad med blivande klienter där advokatens privata mening har en undanskymd roll. Eller ingen roll alls:
– Man ska kunna gå in som försvarare eller målsägandebiträde i alla typer av mål och göra sitt bästa för klienten. Ens egna åsikter är egentligen ointressanta för uppdraget.
Som brottmålsadvokat får du vara beredd att försvara personer som är misstänkta för mycket allvarliga brott, som misshandel, mord, våldtäkt. Hur ser du på det?
– Jag tror att det är väldigt viktigt att skilja på personen och gärningen för att göra ett bra jobb. Och i många fall är det faktiskt en mänsklig rättighet att ha en försvarare.
Även om största delen av Maryam Arfaouis tid ägnas åt juridiken i olika former har hon förstås andra intressen, precis som vilken 22-åring som helst. Resor står högt på önskelistan. Både egna resor – som av pandemiskäl får prioriteras ned just nu – men också att höra andras berättelser om sina upplevelser och intryck. Balkans historia har en särskild plats hos henne. Montenegro har redan besökts, i framtiden hoppas hon kunna utforska Bosnien och Serbien, när restriktionerna försvunnit och hon klivit in i sin yrkesroll.