Rädda klimatet
Nyligen rapporterade UNT att hushållen fått betydligt mer pengar i plånboken jämfört med för 20 år sedan. För en genomsnittlig Uppsalafamilj på två vuxna och två barn handlar det om ett tillskott på 255 000 kronor på årsbasis.
Människor har alltså betydligt mer att köpa för än tidigare. Det märks till exempel på det ökande resandet. På tio år har antalet utrikespassagerare vid Arlanda flygplats vuxit med 72 procent och uppgick under 2019 till 21 miljoner passagerare.
Siffror från Naturvårdsverket påvisar ett samband mellan konsumtion och klimatpåverkan.
Kurvan över hur stora utsläpp en person i Sverige orsakat i genomsnitt under de senaste åren gör ett märkbart hack neråt i kurvan för år 2009. Då inträffade finanskrisen och delar av samhällsekonomin stod stilla.
Enligt Naturvårdsverket är hacket i kurvan effekterna av finanskrisen. Enligt beräkningarna minskade de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser i Sverige med 15 procent per person under 2009.
Liknande följder lär det bli även efter den avmattning i ekonomin som coronaviruset skapar.
John Hassler är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hans forskningsområde är sambandet mellan ekonomi och klimatförändringar.
Han tycker inte det är särskilt intressant för de globala klimatfrågorna om vi i Sverige eller ens inom övriga EU får mer konsumtionsutrymme. Han menar att EU:s utsläpp av växthusgaser kan vara på väg att fasas ut till följd av nya regelverk.
– Merparten av utsläppen från privatpersoner i Sverige omfattas av koldioxidskatt på till exempel fossila bränslen. Och inom EU i stort börjar man få fram styrsystem som kan bromsa utsläppen av växthusgaser, säger John Hassler.
Inom EU täcker utsläppshandeln ungefär hälften av utsläppen och omfattar bland annat kolkraft, stålverk och andra stora industrier.
Utsläppshandeln fungerar så här: För att få släppa ut en viss mängd koldioxid måste företagen köpa utsläppsrätter. Det finns ett begränsat antal utsläppsrätter på marknaden och de reduceras med tiden. Detta kommer att leda till allt högre kostnader för företag som släpper ut koldioxid.
– Antalet utsläppsrätter inom EU minskas med två procent per år. Det innebär nollutsläpp runt 2050, säger John Hassler.
Han berättar att EU:s modell med utsläppsrätter skärptes kraftigt 2018. Enligt honom leder det till så stora utsläppsminskningar inom EU att det motsvarar Sveriges samlade utsläpp flera gånger om.
Han anser att EU inte har så stor betydelse jämfört med befolkningsrika länder som Kina och Indien.
– Kina står för mer än hälften av den globala kolförbrukningen och landets koltillgångar är enorma. Minskar inte Kina sin kolanvändning är det mycket allvarligt. Det gäller även Indien som är på väg att öka sin konsumtion av kol, framhåller John Hassler.
– Ett positivt tecken är att Kinas användning av kol inte går lika brant uppåt som tidigare. Kina håller på att införa regionala handelssystem för utsläppsrätter men det är svårt att veta om det går tillräckligt fort.
USA:s president Donald Trump har lovat att stötta landets kolindustri men trots det stängs USA:s kolkraftverk i rask takt.
– USA är världens tredje största kolkonsument men där är kol inte längre lönsamt att utvinna. Aktievärdet på landets kolindustri föll med 80 procent i fjol, uppger John Hassler.