Prover av vätskan som omger ryggmärgen och hjärnan tas med en tunn nål som försiktigt förs in i ryggmärgskanalen.
Den slutsatsen drar forskare som studerat patienter med covid-19 och neurologiska symtom som vårdats vid Akademiska sjukhuset. Studien publiceras i tidskriften European Journal of Neurology.
– Ännu vet vi inte hur skadorna uppkommer. I de flesta fallen verkar dock inte coronaviruset vara någon direkt orsak till de neurologiska symtomen och skadorna på nervcellerna, säger Elham Rostami, neurokirurg vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Studien omfattar 19 patienter, som i de flesta var så svårt sjuka att de behövde intensivvård. Några med mindre allvarlig covid-19 vårdades vid andra sjukhusavdelningar.
Oavsett sjukdomens svårighetsgrad hade alla patienter ett eller flera symtom på nervpåverkan, till exempel psykiska förändringar, sänkt medvetandegrad, förvirring, huvudvärk, och svaghet i armar och ben.
På alla patienterna togs prover från vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Den sortens prov brukar tas för analys av framför allt vita blodkroppar när det finns misstankar om att en patient har hjärn- eller hjärnhinneinflammation orsakad av virus eller bakterier.
– Vi använde dock proverna för betydligt fler analyser än man brukar göra, bland annat av proteiner som kan läcka ut från skadade hjärnceller, säger Elham Rostami.
Bara hos en patient påvisades spår av coronaviruset sars-cov-2 i ryggvätskeprovet. Ett par hade lätt förhöjda halter av vita blodkroppar och fyra hade förhöjda halter av antikroppar. Hos flertalet patienter visade rutinproverna alltså inget onormalt.
– Däremot pekade den utvidgade proteinanalysen på att de allra flesta hade en just genomgången eller pågående skada på nervceller i hjärnan. Ju svårare covid-19 och ju mer uttalade neurologiska symtom patienterna hade, desto högre var halterna av ett eller flera hjärnskadeproteiner i ryggvätskan, säger Elham Rostami.
Allra vanligast var förhöjda halter av proteinet NfL, som normalt fungerar som en slags stötta inuti nervtrådar. NfL var förhöjt i ryggvätskan hos närmare två tredjedelar av patienterna.
– Jag tycker det finns skäl att överväga om man rutinmässigt bör mäta NfL-proteinet hos covid-19 patienter med neurologiska symtom för att följa sjukdomsförloppet och effekten av olika behandlingar.
Elham Rostami är neurokirurg vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Forskarna går nu vidare med att försöka kartlägga hur covid-19 kan ge upphov till skador på nervceller.
– Troligen finns inte en enda utan flera olika mekanismer bakom skadorna. Hos en del patienter har vi till exempel sett tecken på att covid-19 utlöst en autoimmun reaktion som angriper hjärnan, säger Elham Rostami.
Att nervceller kan skadas vid covid-19 låter nog otäckt för de flesta. Vad är känt om riskerna för att sådana skador ska ge upphov till utdragna besvär och kanske bestående men?
– Än så länge vet vi väldigt lite om långtidseffekterna, pandemin har ju bara pågått under ett år. Men förhoppningsvis kommer våra och andras uppföljningsstudier att ge oss mycket mer kunskaper om detta under det kommande året.
I uppföljningar av covid-patienter som haft neurologiska symtom när de vårdades vid Akademiska sjukhuset ska forskarna ta reda på vilka som har kvarstående besvär och hur de yttrar sig.
– Då kommer vi också att kunna se om det finns samband mellan patienternas symtom under sjukdomstiden och provsvaren från ryggvätskeproverna och långdragna besvär, säger Elham Rostami.