Förslagen för kvarteren runt Strandbodgatan - Östra Ågatan nära Fyrisån innebär att många karaktäristiska byggnader rivs och ersätts med nya bostäder, arbetsplatser, butiker och matställen. Totalt beräknas runt 1 200 nya lägenheter i hela området, som tidigare nästan bara innehållit kontor och kvarnverksamhet. De två detaljplaneförslagen innehåller tillsammans även fyra nya förskolor och drygt 40 000 kvadratmeter lokaler för arbetsplatser, butiker och annan verksamhet. Området får också nya grönytor, gårdar, gator och mindre torg.
I mitten av juni väntas de två planerna ligga på kommunfullmäktiges bord för slutgiltigt beslut.
I det gamla kvarnområdet bevaras fem tegelbyggnader som anses särskilt värdefulla. De får invändigt byggas om till bostäder och verksamhetslokaler. Det gäller bland annat tegelsilon från 1914, jästfabriken från 1902 samt kvarnhuset från 1940. Tegelhusen kommer att sätta stark prägel på området, enligt kommunens planer, medan de stora silotornen i kvarteret rivs tillsammans med lagerhallar och ett fabrikshus från 1942.
Planerna har mött kritik från boende i kvarteren intill som anser att de nya husen blir för höga och placeras för tätt. I förslaget varierar husen mellan 5 och 8 våningar men mot Siktargatan föreslås ett 10-våningshus, ungefär samma höjd som befintliga silotorn. När planerna nu för sista gången passerat byggnadsnämnden är husens höjder och placeringar oförändrade. Bullernivåerna från Studenternas IP på andra sidan ån har utretts ytterligare och kommer enligt utredningen att klara Boverkets riktvärden för centrala lägen.
Byggnadsnämndens ordförande, Ylva Stadell (S), är nöjd med de planer som efter flera års arbete nu landar hos fullmäktige:
– Det blir inte bara fler bostäder utan också en bättre helhet i hela området med möjlighet till mer liv och rörelse än i dag. I kvarteret Ångkvarnen bevaras flera kulturhistoriskt viktiga byggnader och samtidigt kan ett område som i dag är slutet öppnas upp, säger Ylva Stadell.
På andra sidan Strandbodgatan ligger raden av kontorshus från 1970-talet som ritades för Livsmedelsverket och länsstyrelsen och där även Skattemyndigheten har sina lokaler. Planerna innebär en fullständig omvandling av kvarteren där så gott som alla byggnader rivs och ersätts med nya hus om förslaget genomförs.
Även här blir resultatet tätare och högre bebyggelse än i dag. På samma sätt som i kvarnområdet tvärs över Strandbodgatan har det väckt oro för insyn och skuggning bland dagens boende i grannhusen. Men även rivningen av 70-talshusen möter invändningar. Både Upplandsmuseet och föreningen Vårda Uppsala menar att kvarteren till största del utformats med stor omsorg om byggnaderna och de människor som arbetar där. Båda anser att husen och innergårdarna har höga värden som talar för bevarande eller bara måttliga förändringar.
Så blir det inte om planen godkänns. De tillägg som gjorts efter sista remissomgången handlar om ytterligare utredningar av buller- och luftfrågor samt solljus i området. Blir förslaget verklighet så jämnas nästan alla kontorshus med marken. Men även de nya kvarter som växer upp kommer att innehålla en stor andel arbetsplatser, med totalt cirka 40 000 kvadratmeter area för kontor, laboratorier, forskningsverksamhet, butiker och service. Mellan 300 och 400 nya bostäder föreslås i området.