Det finns en rad regler som hindrar myndigheter från att stoppa kriminalitet. En sådan bestämmelse gäller Tullen. 

Enligt Polisen för utländska stöldligor årligen ut stöldgods för miljarder ur Sverige. Men om anställda vid Tullen misstänker att någon är på väg att lämna landet med stulna varor har de inte rätt att ingripa.  

"Tullverket prioriterar i dag sin verksamhet mot illegal införsel av varor. Vi har ingen befogenhet avseende utförsel av stöldgods, då detta inte är någon utförselreglerad vara", skriver Tullens pressavdelning i ett mejl till tidningen.  

En regel som underlättar bidragstrixande handlar om falska intyg. Ett fall ur verkligheten gäller en fembarnsfamilj som flyttade till Sverige från ett annat EU-land. 

Mannen i familjen lämnade in ett arbetsgivarintyg som visade att han fått jobb i Sverige. Familjemedlemmarna bedömdes som bosatta här i landet och därmed beviljades de bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning. 

Senare avslöjades att arbetsgivarintyget var falskt. Men eftersom Försäkringskassan fastställt att familjen var bosatt i riket kunde bidragen inte dras in. 

För fyra år sedan tog Försäkringskassan upp en rad liknande exempel i en skrivelse till Socialdepartementet. Men de aktuella reglerna är likadana i dag, uppger Försäkringskassan. 

En inkomstkälla för den organiserade brottsligheten är handel med falska arbetstillstånd. Men den som smugglar in personer till Sverige med fejkade arbetstillstånd kan inte dömas för människosmuggling.

Orsaken är en dom i Högsta Domstolen, HD. Domen gällde en person som beräknades ha tjänat 13 miljoner kronor på att hjälpa människor till Sverige med arbetstillstånd som visade sig vara oriktiga. 

Åklagaren begärde att få beslagta pengarna men HD sa nej. Visserligen var arbetstillstånden falska men personerna hade i alla fall blivit beviljade tillstånd, resonerade HD. Följden blev att den misstänkte människosmugglaren kunde behålla de 13 miljonerna.  

I en färsk rapport om organiserad brottslighet som 21 myndigheter står bakom nämns HD-domen. Ett av de krav på regeländringar som framförs i rapporten är att lagen om människosmuggling bör skärpas för att motverka handel med arbetstillstånd.

I rapporten, som skrivits av bland annat Polisen, Skatteverket och Migrationsverket, begär myndigheterna ytterligare en rad åtgärder för att stoppa den organiserade brottsligheten. 

Här är några exempel:

* Narkotika smugglas ofta med post. Men anställda inom posten har inte rätt att tipsa polisen om de misstänker att brev innehåller narkotika.

* Arbetsförmedlingen konstaterar ibland att arbetsgivare fått ut bidrag efter att ha lämnat oriktiga kontoutdrag. Men myndigheten har inte rätt att kontrollera kontoutdrag med banken. 

* Sekretess hindrar myndigheter att agera mot fusk. Om till exempel socialtjänsten upptäcker att en person har socialbidrag och samtidigt jobbar svart får socialsekreteraren inte tipsa Skatteverket.

* Enligt rapporten från de 21 myndigheterna förekommer ett omfattande fusk med lönestöd som Arbetsförmedlingen betalar ut till företag. 

Lönestöd måste beviljas "även om myndigheten har kännedom om att kriminella aktörer står bakom företaget och har missbrukat systemet tidigare", skriver rapportförfattarna.

* Assistansbolag kan fortsätta bedriva verksamhet även om de blivit av med tillståndet. I ett ärende avslog Försäkringskassan utbetalningar till en person som hade anlitat ett assistansbolag som saknade tillstånd.

Men Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att pengarna skulle betalas ut. Försäkringskassan anser att tillståndsprövningen vid Inspektionen för vård och omsorg sätts ur spel genom domen.