När arbetet har förlagts till hemmet är det ett skönt avbrott att kunna gå ut och motionera tillsammans, tycker Evelina Rooney och Magdalena Berglund, från Björklinge.
Veden vid vindskydd och grillplatser tar slut betydligt snabbare. Dass blir fulla. Felanmälningarna till kommunen är fler och bilparkeringar fulla. Att skogen fyllts av folk mer än vanligt den här coronavåren är uppenbart för dem som arbetar med Uppsala kommuns friluftsområden.
– Vi gör mätningar av bilar och besökare vid ett par ställen. De visar på mellan 50 och 75 procents ökning i april. I mars var ökning än större, säger Erik Andersson, projektledare inom Uppsala kommun.
Och det märks som sagt inte bara på mätarna.
– Vi märker det generellt genom ett ökat slitage. En del arbetsuppgifter vi brukar göra den här tiden på året hamnar nu på efterkälken för att vi ska hinna det dagliga. Men det är jättekul att så många är ute, säger Erik Andersson.
Ett av de friluftsområden som kommunen är i färd med att utveckla är Björklinge intill Långsjön. En solig vardagseftermiddag kommer Evelina Rooney och Magdalena Berglund gående med raska steg över toppen på den mycket branta backen i den sydöstliga änden av elljusspåret.
– Vi hade inte gått här nu tillsammans om vi inte hade varit tvungna att jobba hemifrån, säger Evelina Rooney.
De bor i närheten och har noterat att friluftsområdet utnyttjas mycket för tillfället.
– På helgerna är det fullt av folk. Jag har sett födelsedagskalas och på valborg var det massor av folk som träffades och grillade, säger Magdalena Berglund.
På södra sidan stan ligger Lunsen, ett av Uppsalas mest populära naturområden. På Upplandsleden som går genom skogen kommer Markella Moraitou och Oliver Hansen traskande med ryggsäckar och liggunderlag. De är på väg till Lunsentorpet. De är studenter, hon från Grekland, han från Sydafrika.
– Vi är flera internationella studenter som ska övernatta i torpet i natt. Vi kommer från sju länder och tre kontinenter. Studentnationerna är ju stängda så det finns inte så mycket annat för oss att göra, berättar Markella Moraitou.
Att vara ute är också ett sätt att fly datorskärmen hemma i studentrummet i Flogsta, där de tillbringar mycket av sin tid när studierna bara ges på distans.
– Och det är väldigt avstressande i naturen tycker jag, säger Oliver Hansen.
Studenterna Oliver Hansen och Markella Moraitou vandrar Upplandsleden genom Lunsen. "Vi flyr undan datorskärmen där vi annars sitter hela dagarna", säger Oliver Hansen.
Ett stycke längre in i skogen kommer Kristofer Bergkvist på mountainbike. Han är en av de många som nu är permitterade från sitt arbete.
– Jag försöker vara så aktiv jag kan och är mer ute nu än annars, säger han.
Naturen gör honom gott förklarar han medan han leder sin cykel över en spång.
– Det är enklare att släppa alla tankar här och bara koppla av.
Det Kristofer Bergkvist upplever är inte bara en känsla, utan en realitet. Forskning visar att vi återhämtar oss bra i naturen. Anna Dolling vid Sveriges lantbruksuniversitet har studerat vad naturen betyder och gör med oss. Bland annat har hon och hennes kollegor gjort studier på personer med utmattningssyndrom.
– Det handlar inte bara om att vi får motion, utan också om att stressen går ned. Vi mår bättre av att vara i naturen, helt enkelt, säger hon.
Kristofer Bergkvist slappnar av enkelt i naturen.
Effekten var inte så stark att de utmattade personerna blev friska och kunde börja jobba bara genom att ha vistas mycket ute, men det gav något annat avgörande för tillfrisknandet – och kanske för måendet under en kris som coronakrisen: det gav hopp.
– Vi kunde se att de som vistades ute i naturen började planera för en framtid, säger Anna Dolling.
Att så många söker sig ut i skog och mark nu är ingen överraskning för henne, utan helt förväntat. Det handlar inte bara om att naturen blivit ett alternativ när vi inte kan umgås på våra vanliga platser, utan väl så mycket om att vi söker oss till något ursprungligt, något vi känner igen och är trygga med. Vi får en känsla av sammanhang, förklarar hon.
– En teori är att vår hjärna är en gammal sak som inte riktigt passar i det moderna samhället. Därför känner vi oss hemma i naturen, det känns som att vi kommer tillbaka till något när vi är där, säger hon.
Alice Eriksson och William Bergvall tar en fika vid Långsjön i Björklinge. De tar studenten i vår och har nu skola på distans. "Man sitter inne mycket och då är det skönt att komma ut", säger han.
Den bilden från en forskares syn stämmer bra med vad arbetsledaren Johan Kjellberg vid Uppsala kommuns friluftsområde i Fjällnora tycker sig se: ett uppvaknande hos svensken.
– Jag tror att många som är ute nu har varit ute en del förr, men kanske tappat bort det, säger han.
När man nu tar sig ut igen inser många att naturen är något de uppskattar mycket.
– De förstår att de kommit tillbaka till något de tycker om. Jag hoppas att de fortsätter komma, säger han.