Den senaste månaden har UNT rapporterat om Uppsalaföretaget Q-Meds grundare Bengt Ågerup som har Sveriges största skatteskuld; cirka 1,5 miljarder kronor. Enligt Skatteverket har han skrivit sig i Schweiz, främst för att slippa betala skatt.
Ett annat aktuellt ärende är David Perez som sitter i Uppsalas kommunfullmäktige för SD. Han har inte deklarerat alla sina intäkter anser Skatteverket som nu kräver honom på tio miljoner i skatt.
Var går egentligen gränsen mellan avancerad skatteplanering och skattebrott?
– Det är en glidande skala, säger Henrik Lundin, strategisk revisor vid Ekobrottsmyndigheten. Om någon till exempel skapar falska handlingar i syfte att undkomma skatt är det ett brott. Men i många fall är det svårt att avgöra var gränsen går.
För några år sedan använde stora koncerner så kallade räntesnurror för att sänka sin skatt. Koncernen lånade ut pengar internt till mycket höga räntor och kunde sedan kvitta bort skatten med räntekostnader.
Företagen gjorde miljardvinster medan svenska staten gick miste om motsvarande belopp i skatteintäkter. Till slut infördes en lag som stoppade skatteflykten.
– Det var lagligt men moraliskt tveksamt med räntesnurror, tycker Henrik Lundin.
Är det tillåtet att skriva sig i ett lågskatteland för att slippa skatta för intäkter som man haft i Sverige?
– Har man tjänat pengar i Sverige ska de beskattas här. Att skenskriva sig i ett annat land för att slippa skatt i Sverige innebär ett brott. Men det kan vara svårt för åklagaren att bevisa att personen har en fast anknytning till Sverige och att det funnits ett brottsligt uppsåt, svarar Henrik Lundin.
– Det är vanligt att Skatteverket upptaxerar någon för att skatten undanhållits på ett otillåtet sätt. Men gäller det skattebrott är beviskraven i allmän domstol betydligt högre.
Har det blivit svårare att undkomma skatt med hjälp av skatteparadis?
– Sverige har ingått avtal med en rad skatteparadis vilket öppnat för insyn och att dokument kan lämnas ut. EU och USA har tryckt på för att förhindra skatteflykt via skatteparadis men fortfarande finns det lågskatteländer som vi inte har avtal med.
– En annan förändring är att finansiella rådgivare numera måste rapportera om de skapar konstruktioner som kan innebära komplicerade skatteupplägg med utländska bolag.