Debatt: Fler barn behöver gå i förskolan

I dag står många barn med svag socioekonomiska bakgrund utan den verksamhet som förskolan erbjuder. Det ska vi ändra på.

Uppsalabarn med utrikes födda föräldrar går i förskolan i lägre utsträckning än barn med föräldrar födda i Sverige. Knappt 20 % av barnen i förskoleåldern med utländsk bakgrund saknas i förskolan och av de barn som invandrat till Sverige för två år sedan eller mindre är det drygt 30 % som inte tar del av förskolans verksamhet. 

Forskning visar att deltagande i förskolan har positiva effekter på barns utveckling och lärande på både kort och lång sikt och att en förskola av hög kvalitet lägger grunden för framtida lärande och bidrar till högre resultat i skolan och senare i livet. Allra viktigast är förskolan för barn med svag socioekonomisk bakgrund. Det kan handla om barn som har föräldrar med låg utbildningsnivå eller låg inkomst, barn i socialt utsatta miljöer eller barn med utländsk bakgrund. Att dessa barn gynnas mest av att gå i förskola beror på att de i många fall har sämre möjligheter att utveckla sitt språk och sina sociala färdigheter i hemmet jämfört med barn från mer resursstarka hemmiljöer.

Flera studier visar att barn som har gått i förskola har bättre språkliga färdigheter än andra barn. Förskolans språkutvecklande arbetssätt är viktigt för alla barn, oavsett om de kommer från svensktalande eller icke svensktalande familjer, men störst betydelse har det för barn som har ett annat modersmål än svenska. För en del av de barn som växer upp med två eller flera språk är förskolan den enda plats där de har möjlighet att lära sig svenska.

Förskolan och skolan ska ge barn en god start i livet och bädda för en framtid där dörrar står öppna och där egna önskemål avgör framtiden. För att det ska vara möjligt för alla barn måste förskolan och skolan möta upp barns behov. Men första steget är att barnen faktiskt kommer till förskolan och tar del av verksamheten. Därför har utbildningsnämnden beslutat om aktiva insatser för att få fler barn i förskolan. Här är exempel på åtgärder som nu sätts in: 

• Vi anställer en förskolelärare med särskilt uppdrag att på heltid verka för fler barn i förskolan.

• Vi sätter in återkommande aktiviteter för att informera om förskolans uppdrag och betydelse på Mödra- och barnavårdscentraler, bibliotek, Utbildnings- och jobbcenter, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och SFI, Svenska för invandrare.

• Vi utvecklar den uppsökande verksamheten för att nå föräldrar som inte deltar i verksamheter som Öppna förskolan och SFI.

• Vi utvecklar lättillgänglig information på flera språk för kommunens webbplats och via bland annat filmer och affischer.

 • Vi förstärker öppna förskolans syfte att också vara en introduktion till förskolan.

• Vi utvecklar samverkan med civilsamhället och föreningslivet.

Som liberal politiker är jag stolt över detta steg framåt som också kan få effekt för hela familjer. När barnen går i förskolan blir samtidigt föräldrarna (mammorna) tillgängliga för arbetsmarknaden. Att utbilda sig eller jobba är vägen till integration och jämställdhet. 

Samtidigt är det trist att det finns partier som stretar emot att förskolan ska nå fler barn, trots tydlig forskning om förskolans betydelse. Dessa partier behöver förklara sig.