Mångmiljardinsamling vid möte om Syrienkris

Sverige bidrog med 900 miljoner kronor.

– Det är bland det största bidraget av alla, säger utrikesminister Ann Linde (S), som representerade Sverige vid den digitala givarkonferensen Brussels IV, till TT.

De blågula pengarna går till FN och det humanitära arbetet i landet samt för att stötta den kringliggande regionen som har tagit emot många flyktingar. Totalt hade FN vädjat om motsvarande 95 miljarder kronor, men slutbeloppet hamnade på 72 miljarder, skriver nyhetsbyrån Reuters.

"Bara fortsätter"

Det är högst oklart om Syrienkrisen, som har gått in på sitt tionde år, kommer att nå en lösning

– Syrienkriget har pågått lika länge som första och andra världskriget tillsammans, konstaterar Linde.

– Och tyvärr är det ju så att det bara fortsätter. Man kan säga att EU och FN måste göra mer men faktum är att ansvaret för bomber, kemiska vapen och tortyr av fångar ligger i Damaskus. Ansvar måste utkrävas.

Andrei Engstrand-Neacsu, chef för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens insatser i Syrien, är inte heller särskilt hoppfull.

– Folk kämpar men de har inget hopp. Och bara de senaste månaderna har antalet människor som inte har tillräckligt att äta gått upp med över en miljon, säger han till TT på telefon från Damaskus.

Där är det tydligt att coronaviruspandemin tynger den redan hårt prövade befolkningen ytterligare. Priset på bröd och vissa andra basprodukter har gått upp med 133 procent, enligt Engstrand-Neacsu – en stegring som tillskrivs en kombination av dålig ekonomi, finanskris i grannlandet Libanon och virusåtgärder.

– Detta i ett land där hälften av de arbetsföra inte har jobb och 11 miljoner var i behov av humanitärt stöd redan före pandemin. Nu begränsar virusrestriktionerna människors möjligheter att resa och arbeta, vilket gör att många familjer får ännu svårare att försörja sig, säger han.

Virus i läger?

Antalet konstaterade fall av covid-19 är förvisso ännu få i Syrien, 256 enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men de har stigit kraftigt de senaste två veckorna och Engstrand-Neacsu fruktar för utvecklingen om viruset får fäste i de många flyktinglägren inom och strax utanför landets gränser – där många lever i tält och inte har möjlighet att hålla avstånd.

– Jag hörde nyligen talas om ett sjukhus där tio läkare och sjuksköterskor insjuknat. Jag tror dessvärre att vi inte har sett slutet på viruspandemin här.

Situationen förvärras av att samhällsfunktioner och infrastruktur har trasats sönder under över nio år av komplexa strider där flera olika rebellgrupper och en rad olika nationer varit inblandade. Stora delar av Syrien är i ruiner – över 11 miljoner syrier har flytt sina hem, hälften av alla hälsovårdskliniker har helt eller delvis stängt och var tredje skola är förstörd eller skadad.

Kvinnors perspektiv

Engstrand-Neacsu understryker vikten av att världssamfundet arbetar med säker tillgång för hjälparbetare samt skyddar den syriska civilbefolkningen.

Ytterligare en aspekt som Linde har fört fram är kvinnors och flickors perspektiv. I förra veckan ordnade hon ett möte med syriska kvinnor inom ramarna för Brussels IV.

– FN:s sändebud har tagit till sig deras budskap och bland annat sett till att ett stort antal kvinnor nu är med i den kommitté som arbetar med att ta fram en ny grundlag för Syrien, säger hon.

Tisdagens stormöte samlade deltagare från 83 delegationer varav 58 länder, tolv organisationer och 13 FN-organ. Vid ett liknande möte i fjol gavs 65 miljarder kronor för 2020 och 22 miljarder kronor för åren därefter.