Varje år beräknas omkring 25 000 människor i Sverige insjukna i en demenssjukdom. Demens påverkar inte bara minne och språk, utan leder många gånger också till en bristande sjukdomsinsikt. Det innebär att en människa kan vara i behov av mer stöd och vård än hon själv inser, samtidigt som omgivningen står maktlös om personen prompt säger nej till att exempelvis flytta in på ett särskilt boende.
– Lagstiftningen kring självbestämmande ser ut så och det ska mycket till för att tvinga någon. I grunden handlar det om att värna integriteten men ibland har det ett pris, när situationen till slut blir omöjlig, säger Turid Apelgårdh.
LÄS MER: Hennes man blev demenssjuk och levde i misär
Hon har lång erfarenhet av att jobba med personer med demenssjukdom och har själv upplevt den vanmakt som man kan stå inför som anhörig. Men i dag är det delvis möjligt att ligga steget före, påpekar Turid Apelgårdh. Sedan sommaren 2017 finns exempelvis möjligheten att skriva en så kallad framtidsfullmakt. Den kan se ut på olika sätt men innebär i korthet att man bestämmer vem som ska fatta beslut som rör en själv i en framtid när man inte längre är kapabel att göra det. Många gånger är det en närstående som får uppdraget, men det kan lika gärna vara en vän eller en granne.
– Det ger möjlighet att sitta ner i lugn och ro och diskutera framtiden med exempelvis ens äkta hälft eller barn – hur vill jag ha det om jag en dag inte har förmåga att bestämma själv? Det är så lätt att man låter bli att samtala om de här sakerna annars och så en dag är det till slut andra som väljer åt en, säger Turid Apelgårdh.
I höstas rapporterade Sveriges Radio Ekot om att intresset för framtidsfullmakter har ökat under pandemin. Vissa saker är viktiga att tänka extra noggrant kring när man skriver fullmakten, exempelvis när och hur den ska användas. Tanken är att den ska fungera som ett alternativ till god man och förvaltare.
Men för den som saknar ett socialt skyddsnät då? Turid Apelgårdh på Uppsala Demensförening menar att det nog är svårt att hitta en lösning som passar för alla.
– Men jag tror att det här är ett bra alternativ för många. I och med att vi har en åldrande befolkning där fler och fler väntas få demens skulle vi alla tjäna på att öka inlevelseförmågan och förstå att det en dag kan hända oss själva, säger hon.