Något självklart svar finns inte på varför man dragit gränsen för ungdomars fritidsaktiviteter vid dem som är födda 2005.
– Gränsen mellan grundskola och gymnasium är en gräns som ofta används. Någon absolut gräns för när risken för smittspridning ökar finns inte, det är en glidande skala. Men någonstans måste vi ha en gräns, och då är det naturligt att använda den mellan den obligatoriska och den frivilliga skolan, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog.
Men det här har väl ingen koppling till skolan?
– Indirekt är det bra att vara konsekvent i den frågan med hur man ser på om ungdomarna kan vara i skolan eller inte. Därför är det bra att den utvecklingen går parallellt.
Anders Tegnell säger också att de viktigaste smittskyddsåtgärderna är att stanna hemma när man är sjuk och att arbeta hemifrån om man kan. Övriga restriktioner påverkar mer på marginalen, och att man där får ha en diskussion om åtgärderna gör mer skada än nytta. Folkhälsomyndigheten har många gånger betonat att fysisk aktivitet och sociala aktiviteter är viktigt för ungdomars hälsa.
Är inte stoppet för gymnasieungdomarnas fritidsaktiviteter just en sådan åtgärd där det kan göra mer skada än nytta, särskilt nu när smittspridningen går ner?
– Det är en högst relevant fråga som vi får ta med oss. Vi vill förstås att även den här gruppen ungdomar ska få ett så bra och hälsosamt liv som möjligt. Vi vill dock se lite mer stabilitet innan vi tittar på det.