UNT har ställt en rad frågor till Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, en av huvudpersonerna i spelet bakom den covidforskning som utreds av åklagare och som UNT kunnat avslöja. Han har valt att svara per mejl.
Björn Olsen är redaktör för tidskriften Infection ecology and epidemiology, som i april publicerade den anmälda artikeln.
En process med utomstående granskning tar vanligtvis många veckor. Nu tog det mindre än 24 timmar. Ändå är artikeln granskad före publicering, försäkrar han. Han betonar att studien och publiceringen gjordes under en extraordinär tid i pandemins början.
– Ingen av granskarna var involverade i studien. Studien är enkel i sin struktur. Det gör att en bra granskare snabbare kan komma fram till ett beslut om publicering eller ej, säger han.
Ett alternativ hade varit att lägga upp artikeln som icke publicerad på en fri sida, det som kallas "preprint", säger han.
– Det var vid tiden för publicering inte något som vi var vana vid. Däremot görs detta ofta idag.
Åke Lundkvist bad dig i mejl att ”plöja upp en autostrada" för att få manuset publicerat på nolltid. Hur kommenterar du det?
– Världen behövde så snabbt som möjligt få fram tester av hög kvalitet. Med största sannolikhet har testet bidragit till att rädda människors liv.
I samma mejl skriver Åke Lundkvist att han "äntligen vittrar blod" från toppskiktet vid FoHM, en förkortning för Folkhälsomyndigheten. Björn Olsen säger att han inte minns det och att om det sagts är ett "jargongartat uttryck, såklart utan någon bokstavlig mening."
– Jag har inget minne av att det sades så, och om det gjorde det så var det inget jag fäste mig vid. Det enda som fanns för ögonen var att förse världen med högkvalitativa snabbtest för covid-19.
Vilken roll hade du i upprinnelsen till studien?
– Jag hade kännedom om studien, men var inte involverad i den.
I dokumenten hänvisar Åke Lundkvist till ett möte där du ska ha varit med och kommit överens om att Erik Salaneck, (medförfattare och den som anmält till universitetet, reds anmärkning) och en till ska ”konstruera en hållbar story”. Vad betyder det?
– Det betyder att de skulle ta fram allt i ljuset och redovisa vad som hänt.
Erik Salaneck uppfattar det som att han uppmanas att ljuga om sanningen. Vad tänker du kring det?
– Det är såklart beklagligt att han uppfattat det så. Det viktiga var att få fram allt som gjorts eller inte gjorts och av vem, för att ge en så korrekt bild som möjligt av händelseförloppet.
Björn Olsen har i uttalanden sagt att det är en moralisk plikt att säga ifrån. I den här historien ger han dock rådet att inte dra tillbaka studien när Erik Salaneck föreslår det efter misstänkta etikbrott. I ett mejl i oktober 2020 skriver han att det vore "det värsta ni kan göra" att dra tillbaka studien, och att "ingen ändå kommer att granska artikeln".
Hur går det ihop med tal om moralisk plikt?
– Om Erik uppfattat det så är det såklart olyckligt. Det är viktigt att förstå vilken typ av etik det gäller – det handlar om fem prover, av många hundra, som togs på infektionskliniken. Dessa prover var, liksom alla andra prover i studien, anonymiserade och kunde alltså inte spåras till någon enskild person. Därför såg jag inte, givet den situation vi befann oss i, att det var skäl nog för att dra tillbaka studien – då det låg hela världen till gagn att snabbt få fram tester av hög kvalitet.
Du som redaktör har ju känt till det här med frågorna om etiska tillstånd och att det kan ha saknats. Borde du inte då agerat för att säkerställa att allt gått rätt till?
– Jag utgick i från att de hade nödvändiga tillstånd. Och den här diskussionen om etik kopplat till studien kom upp långt efter att studien var publicerad.
Åke Lundkvist och framförallt Björn Olsen har varit tongivande i Vetenskapsforum covid-19, en grupp forskare som riktat kritik mot den svenska coronastrategin. På sin hemsida säger sig gruppen sträva efter "objektiv bedömning av det rådande vetenskapliga läget", och "ställningstaganden som bygger på vetenskaplig grund och etik".
Hur väl stämmer det med hur ni hanterade den här studien?
– Det stämmer väl. Tack vare den snabba handläggningen så blev ett av världens bästa snabbtester tillgängligt för hela världen. Med största sannolikhet har snabbtestet räddat många människors liv och bidragit till en större förståelse och överblick av pandemin.
Åke Lundkvist har meddelat att ha inte kan svara på frågor, utan har hänvisat till sin advokat Hanna Lindblom vid Althins advokatbyrå i Stockholm. UNT har ställt frågor till henne, men hon meddelar inga kommentarer lämnas så länge åklagares utredning pågår.
– Men Åke Lundkvist frånsäger sig allt straffrättsligt ansvar, säger hon.