Rasism finns i alla klasser, den tar sig bara olika uttryck.
– I både massmediala och politiska diskussioner finns en vedertagen uppfattning om att rasism främst förekommer i arbetarklassen, säger Mikael Svensson, filosofiedoktor i sociologi, som har skrivit en avhandling i ämnet
Han menar att diskussionen om rasism ofta innehåller förenklade och felaktiga antaganden om klass.
– Min avhandling visar att det förekommer vardagsrasism oberoende av klassposition. Men den tar sig olika uttryck bland människor i arbetarklassen och i medelklassen.
Mikael Svensson har gjort en kvalitativ studie med intervjuer och observationer med både människor som bor i ett arbetarklassområde och med dem som lever i ett socioekonomiskt mer fördelaktigt område.
– Jag vill inte med min studie på något sätt ta ställning och säga att den ena eller andra klassens sätt att agera är värst. Däremot är det viktigt att förstå att rasism villkoras av klass och tar sig olika uttryck. Och det finns en kunskapslucka om detta fenomen.
Mikael Svensson menar att en intressant aspekt är att den klasstillhörighet man har, påverkar hur ofta man träffar människor med utländsk bakgrund.
– Människor tillhörande arbetarklassen träffar oftare människor med utländsk bakgrund som kollegor och i sitt bostadsområde. Övre medelklass har färre kollegor med utländsk bakgrund och färre sociala relationer med människor med utländsk bakgrund. De bor också i betydligt mer segregerade områden än vad arbetarklassen gör.
I sin studie har Mikael Svensson kommit fram till att arbetarklassens rasism domineras av olika typer av exkluderande och undvikande handlingar.
– Det kan handla om att försöka få chefen att inte anställa fler personer med utländsk bakgrund eller att undvika att ha samma arbetspass som en kollega. Det kan också handla om att undvika arbetsplatser och bostadsområden där många har utländsk bakgrund.
Utmärkande för personer från arbetarklassen var att de ansåg att ett yrke eller en arbetsplats fick negativ status om det jobbade för många med utländsk bakgrund där.
Medan människor från arbetarklassen använde sig av ett undvikande och exkluderande beteende, använde de med mer privilegierade klasspositioner sig oftare av att exploatera och korrigera handlingar hos personer med utländsk bakgrund.
– Det kan exempelvis handla om att anställa personal med utländsk bakgrund till de sämsta positionerna för att tjäna pengar på billig arbetskraft.
På arbetsplatser där personer med mer privilegierade klasspositioner hade utländska kollegor var det vanligt att korrigera oönskade beteenden.
– Det riktades ofta mot kollegor i lägre positioner. Det var mer ovanligt att man försökte förändra utländska kollegor i samma position som en själv, men det förekom också.
Användandet av korrigerande beteende blev också tydligt i det bostadsområde Mikael Svensson observerade.
– Om någon lagade mat som man tyckte luktade starkt såg man till att den maten slutade att lagas. Hade grannarna en parabolantenn som man inte ansåg passade in, såg man till att den plockades ner.
Vad tycker du är den viktigaste lärdomen att dra från din studie?
– Det är meningslöst att prata om att rasismen finns i en klass eller att försöka lista ut vilken klass som är mer eller mindre rasistisk. Snarare behöver vi förstå att rasism villkoras av klass och människors livsvillkor och därför tar sig olika uttryck.