Louise och Mikael tycker att svenska äpplen borde vårdas mer.
– Många som har fruktträd tar inte hand om dem utan köper äpplen i affären istället, säger Mikael Durling.
I vad som ser ut som en vanlig villaträdgård i Knivsta ligger Charlottenlunds musteri. Där arbetar Louise och Mikael Durling med att omvandla lokala äpplen till must och glögg.
– Jag har gjort äppelmust sedan jag var liten, min familj har alltid tagit hand om det som finns i trädgården, säger Louise.
På tomten är det fullt av äppelträd. Där finns Ingrid Marie, Åkerö och den ovanliga sorten Cellini. Men Louise och Mikael vill ha ännu fler äpplen.
– Det är många tiotals ton äpplen som folk slänger på tipparna. Det är jättetråkigt, vi tycker att man kan använda frukten mer, säger Mikael.
Charlottenlunds musteri står på två ben: Dels pressar de äpplen till kunder i Knivsta och närliggande kommuner som Uppsala och Sigtuna, dels producerar de egen must som säljs på marknader och i Reko-ringar. Det är framför allt till det sistnämnda som de är ute efter äpplen.
– Om man har ett äppelträd och får alldeles för mycket frukt så att man inte orkar göra någonting av det så kan man ringa till oss och så kommer vi och hämtar frukten. Så slipper de köra överskottsfrukten till tippen och så får man lite must tillbaka som tack, säger Mikael.
Det finns hundratals äppelsorter i Sverige. Men Louise och Mikael upplever att det är många som vet lite om sina äpplen, och än färre som gör någonting med dem.
– Jag tror att man inte har någon relation till sina äppelträd. De står där och är jobbiga att ta hand om, säger Louise.
– Många är uppvuxna med att äpplen ska vara lika varje gång. Ett äpple som växer i trädgården kan ha olika form och storlek, eller ha små angrepp av olika slag och det är såna som folk inte tar, säger Mikael.
Paret Durling vill minska matsvinnet med sin lokala must.
I september och oktober arbetar Louise och Mikael halvtid med musteriet. Louise är även biolog och utbildad fruktträdsbeskärare, och Mikael jobbar till vardags som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Det var sju år sedan de startade sitt mikromusteri. Sedan dess har det växt, men paret räknar inte med att jobba heltid med mustandet.
– Problemet är det är en så kort säsong. Ska man förlänga säsongen måste man börja köpa in frukt. Att ta hand om det lokala är en bärande idé i det vi gör, säger Mikael Durling.
Louise och Mikael har flera äppelsorter på tomten, men de har planterat ännu fler gamla och ovanliga sorter som kan bära frukt om några år.
Vissa dagar i september och oktober är Mikael i musteriet från tidig morgon till sen kväll.