Antalet barnfamiljer som vräks från sina hem har ökat markant. 2021 drabbades 572 barn i Sverige – tre av fyra familjer var ensamstående föräldrar, majoriteten av dessa var ensamstående mammor, visar ny statistik från Kronofogden som UNT tagit del av.
– Ensamstående föräldrar har ofta små ekonomiska marginaler och därför mindre pengar att röra sig med. När pandemin kom blev det dessutom ännu tuffare för den här gruppen eftersom varken barn eller vuxna fick gå till förskola och jobb vid minsta symptom. Det tvingade många att stanna hemma och vabba, vilket resulterade i inkomstbortfall, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.
I Uppsala län är siffran från 2021 historiskt hög med 38 barn som berörts av vräkning. När Davor Vuleta slår på upp Uppsalas statistik genom åren, säger han att det är den högsta siffran sedan Kronofogden påbörjade mätningen.
– Uppsala ligger inte bra till. Om man tittar på statistiken har det skett en ökning från noll till trettioåtta barn på bara sju år, säger han.
Enligt Davor Vuleta kan en förklaring till varför fler barnfamiljer vräktes förra året delvis bero på att hyresvärdar avvaktade med att lämna in ärenden under 2020 med anledning av pandemin. I stället lämnades desto fler vräkningsärenden in året efter.
Ann-Christine Dahlén är avdelningschef på socialförvaltningen i Uppsala. Hon bekräftar den oroväckande trenden.
– Statistiken är hög både i kommunen och i länet men innan vi gjort ett fördjupande arbete, kan vi mest spekulera. Förutom att ta reda på orsak och hur hjälpsökande familjerna är så det finns även yttre omvärldsfaktorer som spelar in. Bland annat pandemi, ökad befolkningsgrad och de senaste årens hyreskostnadsutveckling, säger hon.
Ann-Christine Dahlén säger också att en del av bostadsmarknaden för låginkomsttagare försvann när arbetsmarknadsförvaltningen (AMF) skärpte gränsen för sitt försörjningsstöd och beviljar inte hyreskostnader i andrahand om man inte kan uppvisa ett godkänt hyreskontrakt.
– Vi ser att allt fler familjer väljer att bosätta sig i hyreslägenheter som har den lägsta kötiden men den högsta hyreskostnaden, en faktor bland flera kan vara AMF:s skärpta syn. Oftast är det dessutom ensamstående föräldrar och då mammor som väljer att göra så – troligtvis för att det är lång tid till de äldre och då billigare lägenheterna.
Vilket ansvar har kommunen att förhindra vräkning av barnfamiljer?
– Vi har sedan 2009 ett vräkningsförebyggande arbete med ambitionen att leta upp alla som riskerar att bli avhysta från sin bostad, där är barnfamiljer särskilt prioriterade. Vi har även förstärkt med fler handläggare efter att den här typen av ärenden har ökat. Det är också viktigt att arbeta förebyggande för att minska risken att en familj drar på sig stora hyresskulder vilket gör det ännu svårare att ta sig in på hyresmarknaden.
Vad händer med barnen i familjer som blivit vräkta?
– Oftast har familjerna ordnat med ett eget boendealternativ, det kan till exempel vara att barnet flyttar till den andra föräldern, eller så går vi in med insatser och hittar antingen tillfälligt eller långsiktigt boende. I många fall är lägenheten redan tom när vi kommer dit på avhysningsdagen och då vet vi inte var familjen har tagit vägen – många gånger har de utvandrat men det får vi inte reda på förrän då.