Sedan mitten av mars har Akademiska sjukhuset ställt om sin verksamhet till den pågående pandemin och frångått stora delar av den planerade verksamheten för att kunna fokusera på covidvården. Det har bland annat inneburit att 1 400 operationer ställdes in eller flyttades, fram till april. I maj och juni förväntas ytterligare 600–750 operationer utebli.
Stefan Hjulström, produktionschef vid Akademiska sjukhuset, beskriver de inställda operationerna som enklare ingrepp som inte är medicinskt högprioriterade.
– Stora delar av operationerna som ställs in är ortopedi, galloperationer, bråck- och öron-, näsa, hals-operationer som till exempel halsmandelsoperationer. Sådant som inte är tidskritiskt, säger Stefan Hjulström.
I nuläget beräknas operationskapaciteten på sjukhuset vara 60–65 procent av den ordinarie kapaciteten, vilket är en förbättring från mars–april när belastningen från covidvården var som värst.
– Vi försöker öka andelen dagkirurgi, men samtidigt har vi inte tillräckligt med vårdplatser med anledning av covidvården. Det är en svår balans att få till det bra.
När kapaciteten kan vara tillbaka på 100 procent är, som med mycket annat i dessa pandemitider, inte helt enkelt att förutspå.
– Vi får se i höst om vi kan gå tillbaka. Jag hoppas vi kan göra det, men det kan jag inte svara på nu, säger Stefan Hjulström.
Ekonomiskt beräknas de inställda operationerna kosta 100 000 kronor per patient, vilket innebär en vårdskuld på drygt 200 miljoner kronor. Beräkningen kan dock vara underskattad, poängterar sjukhusdirektören i Akademiskas senaste tertialrapport.
Stefan Hjulström har inte sett att vårdkön växt i riktigt samma takt som operationerna uteblivit hittills i år, eftersom även remissinflödet minskat under pandemin. Men att kön blivit längre är ändå ett faktum.
Hur lång tid kommer det ta att jobba i kapp kön när läget väl återgår till det normala?
– Ja, det är en bra fråga. Vi kommer behöva jobba igen det successivt. Dels för att vi planerat bort enklare ingrepp under en tid, dels för att vi tagit väldigt mycket personal från den planerade vården till intensivvården. Den personalen måste också få ta igen sig för att de ska kunna orka med, säger Stefan Hjulström.