Det finns inget som bevisar behovet av att bygga en fjärde bana på Arlanda. Det är slutsatsen i en ny rapport som gjorts av luftfartsanalytikern Arne Karyd på uppdrag av Världsnaturfonden (WWF).
Swedavias analys av samma siffror är däremot att det behövs en bana till senast år 2038.
– Det kan ha uppfattats i media som att en nedläggning av Bromma kräver en fjärde landningsbana på Arlanda. Vi kan med den här rapporten visa att det saknas belägg för att en utbyggnad behövs, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik på WWF.
Enligt rapporten finns det utrymme på Arlanda både för en ökning av flyget och en överflyttning av trafiken från Bromma flygplats om den läggs ned när arrendekontraktet med Stockholms stad löper ut 2038.
I rapporten hävdas att Arlanda har färre starter och landningar på tre landningsbanor, än vad man hade på två banor för 20 år sedan.
– Arlanda flygplats är inte i närheten av att nå upp till miljötillståndets tak för hur många flyg som får förekomma, säger Madeleine van der Veer.
Miljötillståndet för Arlandas tre banor medger 350 000 starter och landningar per år. I dag startar och landar knappt 250 000 flygplan här. Bromma flygplats har strax under 50 000 starter och landningar årligen.
WWF ifrågasätter också Swedavias långtidsprognos för flygtrafiken. I prognosen från juni 2019 beräknar Swedavia att flyget ska öka med 1,6 procent årligen fram till 2050, medan WWF hävdar att trafiken troligen kommer fortsätta att minska.
På Swedavia, som äger och driver Arlanda, svarar presschefen Robert Pletzin att det stämmer att Arlanda hade fler flygrörelser per år kring millennieskiftet, trots att antalet resenärer sedan dess har ökat från cirka 18 miljoner till drygt 27 miljoner. Skälet till att antalet flygrörelser inte har ökat är en väsentligt större andel utrikestrafik i dag som är koncentrerad under några morgon- och kvällstimmar. Tidigare låg tyngdpunkten på inrikestrafik som hade en jämnare trafikfördelning och flög oftare.
Enligt Swedavia används på Arlanda normalt bara en bana för start och en bana för landning (banorna 1 och 3).
När det gäller trovärdigheten i långtidsprognoserna hänvisar Robert Pletzin bland annat till flygbranschorganisationen IATA:s senaste prognos där flygtrafiken i världen spås fördubblas till 2037 med en årlig tillväxt på cirka 3,5 procent.
”För svensk del har tillväxten legat på drygt 3 procent sedan 1990-talet och det dubbla de senaste 6–7 åren. Vi ser nu en avmattning, men den sker från rekordnivåer. Vi har även historiskt haft nedgångar i trafiken, exempelvis i samband med finanskrisen 2000. Vi räknar med att Arlanda 2040 kommer att ha kring 40 miljoner resenärer. ” skriver Swedavia i ett svar.
WWF hävdar å sin sida att Arlandas maxkapacitet på 90 starter och landningar per timme aldrig har överskridits åren 2016–2019. De anser att det finns gott om plats att tidigarelägga några start och landningar under högtryckstimmen klockan 8–9.
– Vi har redan idag vissa tider utmaningar då trycket är som störst. Vår bedömning är att en rullbana till behövs eftersom prognoserna visar på att trafiken på Arlanda kommer att fortsätta att växa. Om Arlanda dessutom ska ta över trafiken från Bromma så bedömer vi att en tredje parallell rullbana bör vara på plats senast 2038, svarar Robert Pletzin.
Swedavia understryker dock att det inte finns några beslut fattade om en till bana.
– På grund av långa ledtider när det gäller den här typen av investeringar behöver utredningar göras redan nu för att en ny bana, vid behov, ska kunna finnas på plats i tid, anser Robert Pletzin.