Charlotte Ljunggren hoppas att omställningen av flyget nu ska ta fart.
Under tisdagen meddelade regeringen att de ska avskaffa flygskatten 1 juli nästa år. Det här kan skapa fler jobb på Arlanda och vara positivt för hela Sveriges ekonomi. Det tror flygbranschens förespråkare om beslutet.
– Ja, det här och att regeringen vill satsa på Arlanda, ger nog Arlanda bättre förutsättningar att konkurrera med andra flygplatser, säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen flyg.
Han är mycket positiv till regeringens beslut om att slopa flygskatten.
– Den har i våra ögon aldrig varit ett lämpligt styrmedel för flygets omställning. Däremot ser vi även bland annat i rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen att skatten har påverkat den svenska flygmarknadens- och Sveriges konkurrenskraft negativt, säger Fredrik Kämpfe.
Trots sommarens trafikökning på Arlanda så ligger svenskt flyg långt efter i tillgänglighet jämfört med andra flygplatser i Europa. I en undersökning från ACI (flygplatsernas branschorganisation) hamnar Sverige på plats 30 av 32 undersökta länder i Europa vad gäller möjligheter att ta sig med flyget till olika platser i världen.
Även Swedavia välkomnar beskedet att flygbolagen snart slipper betala 1,8 miljarder kronor per år i flygskatt.
– Redan när skatten infördes så tyckte vi att den slog fel. Den slår blint, det spelar ingen roll vad flygbolagen har i sina tankar. Det blev ingen miljöstyrning överhuvudtaget, säger Swedavias marknadsdirektör Charlotte Ljunggren.
Hon uppger flera förklaringar till att svenskt flyg har haft svårt att komma tillbaka efter pandemin.
– Flygskatten har varit en del, men även konjunkturen och den svaga svenska kronan har spelat in. För oss är det här ett jättepositivt besked som ger ökad konkurrenskraft.
På frågan om flygbolagen kommer sänka biljettpriserna eller satsa pengarna på att minska koldioxidutsläppen, hänvisar hon till flygbolagen själva.
– Klimatomställningen inom branschen är absolut nödvändig och det här skapar möjligheter att pengar går till omställningen. Flyget står inför stora kostnader. Det behövs pengar till forskning, ny teknik, nya flygplan med mera. Och vi som flygplatshållare behöver säkerställa att vi kan ta emot nya drivmedel som el, vätgas och biobränsle.
Hon tycker att det ser lovande ut för Sverige som ligger i framkant och där oljebolag i dagarna på kommersiell basis har börjat producera ett miljövänligare flygbränsle (Saf).
– Det är ju också sådant som ger fler jobb, om vi kan vara föregångare inom att ställa om flyget, säger Charlotte Ljunggren.
Samtidigt är hon positiv till att EU-reglerna görs om, även om den svenska flygbranschen har ett mer ambitiöst/snabbare mål att använda bioflygbränsle än vad EU:s skärpta regler kommer att ge.
– Men det kommer leda till en omställning i branschen i och med att de ställer krav på inblandning, säger Charlotte Ljunggren.
Fredrik Kämpfe tror också på det nya systemet där alla flygbolag i EU får samma regler.
– Det bästa sättet just nu att se till att utsläppsökningen uteblir, är att börja flyga på mer hållbart bränsle. Då kommer vi ifrån kopplingen att ökat flyg kommer ge ökade utsläpp. Precis som stadsbussarna vi åker med tankas med HVO, så kan vi börja tanka flygen med hållbart flygbränsle, säger han.
Flygresenärer köar i terminal 5 på Arlanda flygplats. I framtiden kan det bli fler som flyger. Samtidigt hoppas Swedavia på att utsläppen kan minskas med ny teknik.
Samtidigt har flera remissinstanser varit kritiska mot ett slopande av flygskatten. Jonas Åkerman, forskningsledare för strategiska hållbarhetsstudier vid KTH, anser att det vore bättre om skatten är kvar tills andra sätt att reglera utsläppen har kommit på plats.
På frågan om flygbolagen nu kommer sänka biljettpriserna, i stället för att satsa pengarna på mer biobränsle och ny teknik, svarar han så här:
– Ja, det är ju en väldigt konkurrensutsatt bransch, så det mesta talar för att flygbolagen kommer att bli tvingade att sänka biljettpriserna när alla bolag slipper den här skatten. EU:s kvotplikt att tanka 6 procent biobränsle måste de leva upp till, men det är för lite. Det kommer inte bli någon skillnad att tala om.
Att den svenska flygbranschen har högre ställda mål än EU:s och att Swedavia satsar 40 miljoner kronor per år på att till viss del ersätta flygbolag som väljer det mer miljövänliga bränslet, tror han inte kommer ha någon större verkan.
– Nej, det är inte mycket som tyder på det. I och med att de alternativa bränslena är mellan två och fem gånger dyrare och i och med en tuff konkurrens, så är det väldigt svårt att se att något flygbolag skulle gå före.
Jonas Åkerman befarar att utsläppen från flyget nu kommer öka när flygskatten tas bort och biljettpriserna kanske sänks.
Flygskatten har kritiserats eftersom pengarna gick till statens kassa, inte till omställningen av flyget.
Vad gör flygskatten för nytta för omställningen?
– Den är inte direkt kopplad till utsläppen. Men om flygresorna blir billigare, då konsumeras fler flygresor, så indirekt gör skatten nytta, säger Jonas Åkerman som anser att koldioxidutsläppen från flyget kommer att öka.
– Ja, utsläppen ökar eftersom det kommer vara billigare att flyga när flygskatten tas bort. Sedan blir det också en symbolisk effekt. När skatten slopas ger det en signal till medborgarna om att de inte behöver bry sig om flygets utsläpp, utan att det bara är att köra på. Det behövs både flygskatter och EU:s nya system för att utsläppen från flyget inte ska öka. Kvotplikten fasas in otroligt långsamt. Om sex år har man fortfarande 94 procent fossilt i systemet. Därför behövs även en flygskatt innan det styrmedlet börjar verka ordentligt, säger Jonas Åkerman.