Mälardalsrådets ordförande Jens Sjöström (S) säger att ett extra körfält för busstrafik och ett slopande av stationsavgiften på Arlanda (135 kr för alla på- och avstigande) skulle stärka tillgängligheten till Arlanda.
Cecilia Linder (M), andre vice ordförande i region Uppsalas trafik- och samhällsutvecklingsnämnd, anser att regeringens infrastrukturförslag banar väg för en utveckling av Arlanda flygplats.
– Ja, regeringen öppnar i propositionen upp för en satsning på Arlanda. Att ha en fungerande internationell flygplats är nödvändigt för utvecklingen av vårt län.
Hon menar att tillgången till Arlanda är en nyckel i förslaget för Sveriges infrastruktur även om det inte nämns särskilt i förslaget som presenterades under torsdagen.
– Men just utgångspunkten – att de vill satsa på näringslivets behov av transporter och en väl fungerande trafik för pendling – är viktigt för vår region. Många av näringslivets produkter från länet, inom exempelvis life science, behöver färdas med flyg ut i världen. Man kan inte heller driva internationella universitet utan en väl fungerande internationell flygplats.
Hur kommunikationerna kring Arlanda ska förbättras, hur flyget ska få ner sina utsläpp och hur den extra stationsavgiften på Arlanda ska tas bort är dock fortfarande olösta problem.
– Ja, de frågorna måste vi fortsätta att jobba med, bland annat i kommunernas och regionernas gemensamma grupp Mälardalsrådet. I rådets styrelse är vi överens om att exempelvis jobba för att ta bort stationsavgiften på Arlanda så att tåget blir mer konkurrenskraftigt jämfört med bilen.
Hur tänker du om flygets utsläpp?
– Flyget måste få jobba med sin omställning och jag förutsätter att man nu tar tillvara på de klimatvänliga innovationer som finns på området, precis som busstrafiken tidigare klarat att ställa om. Det är också jätteviktigt.
I maj 2025 ska den av regeringen utsedda samordnaren Peter Norman lägga fram sitt förslag för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda.
– Arlanda flygplats spelar en central roll för det svenska transportsystemet och ekonomin. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), i samband med att samordnaren utsågs.
Samtidigt har Arlanda efter pandemin tappat marknadsandelar jämfört med andra storflygplatser i Norden.
– Så vi är vi jätteglada för att vi nu har fått gehör för att Arlanda är viktigt, säger Cecilia Linder.
Även Mälardalsrådets ordförande, Jens Sjöström (S), välkomnar att regeringen höjer den ekonomiska ramen.
– Men frågan är vad ramen räcker till. Det är viktigt att prioritera underhållet, inte minst på järnvägen, men det behövs också nyinvesteringar, bland annat för ökad tillgänglighet till Arlanda. I nuläget ger regeringen inga nya besked om utvecklingen av Arlanda. Vi förväntar oss skarpa förslag i den fortsatta processen, säger Jens Sjöström.
Även han anser att Arlanda flygplats har stor betydelse för hela Sverige.
– Ja, Mälardalsrådet har länge drivit att regeringen måste ta ansvar för en skyndsam avveckling av den så kallade stationsavgiften, som i dag motverkar det kollektiva resandet till och från Arlanda. Tillgängligheten till Arlanda behöver stärkas. Exempelvis behöver kapaciteten på E4 bli bättre, gärna med särskilda körfält för kollektivtrafiken. Fler tåg måste också gå hela vägen till Arlanda, för att göra Arlanda till ett fungerande nav för hela Sverige, anser Jens Sjöström.