Strax efter årsskiftet passerade Uppsala 220 000 invånare och befolkningsökningen fortsätter. De senaste tolv månaderna har Uppsalaborna blivit 5 000 fler vilket sannolikt är den högsta tillväxttakten någonsin.
Men var ska alla bo? Och hur ska husen byggas?
I en enkät som UNT gjorde i fjol, och som besvarades av drygt 1 100 personer, ansåg sex av tio att det byggs för trångt i Uppsala.
Förra veckan flyttade Sara Halldén in med sin familj i en alldeles nybyggd hyreslägenhet på Pålgatan vid Stabby i norra Uppsala.
– Huset är jättefint men ena gaveln står så nära huset bredvid att jag ser in till grannen, säger hon.
När hennes man Andreas Lövbrand ställer sig på balkongen befinner han sig bara fyra meter från grannens fönster.
– Det hade varit trevligt med lite längre avstånd, kommenterar han.
Men i stort tycker Andreas Lövbrand att bostadshusen i Uppsala står lagom tätt.
– Jag upplever Uppsala som en ganska luftig stad jämfört med städer som Dublin och Lyon där vi bott tidigare.
– Många vill bo inne i stan och i stället för att placera husen så nära varandra kan man bygga mer på höjden. Som vårt eget hus till exempel, det är på åtta våningar, säger Andreas Lövbrand.
Enligt forskning från SLU om stadsförtätning och trivsel är Kungsängen i Uppsala i snitt 50 procent för trångt och Rosendal 30 procent för trångt.
En gård med gårdshus som omgärdas av sexvåningshus har bara en tiondel av ljusinsläppet jämfört med en rimligt rymlig gård utan gårdshus omgärdad av fyravåningshus.
Margareta Gozzi bor på Pelargatan i Stabby i en fastighet som uppfördes för sex år sedan. Eftersom innergården är omgiven av ganska tätt placerade huskroppar är soltimmarna inte många.
– Ibland går jag över till de stora gårdarna med äldre hus här i närheten. Man får lätt in hela vårt bostadskvarter på någon av de där gårdarna, berättar Margareta Gozzi.
Erik Pelling (S), ordförande i plan- och byggnadsnämnden, säger att han står bakom idén med förtätning av staden.
– För att få tillräckligt med underlag för service och ha ett centrum som bär sig behövs ett visst antal människor på en viss yta.
– Många vill bo centralt och blir staden alltför utsmetad krävs mycket transporter. Det vore fel att bygga på värdefull åkermark och om vi fyllde Uppsalaslätten med tvåvåningshus skulle inte folk ha råd att bo där, menar Erik Pelling.
Han tycker att det byggts för tätt på vissa håll.
– En del detaljplaner har vi ärvt och i några har resultatet inte blivit så bra som vi hoppats. Vi ska ställa tydliga krav och ska lära oss av misstagen.
Erik Pelling säger att kommunen behöver bli bättre på att få in ljus och rymd i kvarteren.
– Det går att ordna bland annat genom större variation av hushöjderna och genom husens placering. På en del platser i Uppsala tycker jag att det byggts för tätt, det är något vi ska ta lärdom av.