Fram till 1980-talet var det vanligt att tegel användes som fasadmaterial i Sverige. Teglet kom senare att ersättas av bland annat puts. Men i och med att puts blivit ifrågasatt ur fuktsynpunkt har tegel åter kommit i ropet.
En av de fastigheter i Uppsala som just nu förses med en teglad fasad är nya Tiundaskolan i Luthagen. Ett arbetslag på åtta murare kämpar med att få de drygt 300 000 tegelstenarna på plats.
Det omfattande arbetet har pågått i månader. Johan Marklund visar hur han med murarslev och murbruk bygger upp Tiundaskolans yttre, tegelsten för tegelsten.
Någon kilometer därifrån, vid Akademiska sjukhuset, pågår ett annat stort tegelbygge. Det så kallade J-huset, där det bland annat ska bli avancerad cancerbehandling, håller på att kläs i ett hölje av grått tegel. Även vid Librobäck och i Östra Sala backe byggs tegelhus, men där handlar det om bostäder.
Ytterligare en större tegelbyggnad som nyligen uppförts är en fastighet på Svartbäcksgatan mitt emot Polishuset där det byggts ett 70-tal lägenheter.
Anders Tväråna, arkitekt vid White i Uppsala, säger att tegel är på frammarsch i Uppsala sedan ungefär fem år tillbaka.
– Inte minst ur fuktsynpunkt är det bra att tegel i allt högre grad ersätter puts när det byggs nya hus.
Han gillar tegel även av andra skäl. Han tycker det är vackert och framhåller att det är skapat av naturliga råvaror. Tegel är i stort sett underhållsfritt och kan dessutom återanvändas.
Enligt Anders Tväråna har teglets uppsving delvis ekonomiska orsaker. Det har blivit dyrare att få puts godkänt ur fukthänseende vilket gör det mer lönsamt för byggföretagen att köpa in tegel.
Han hoppas att den nuvarande tegeltrenden ska öppna för större variation än när det begav sig för några decennier sedan. Han beskriver hur tegel framställdes industriellt i löpande band-ugnar vilket enligt honom gav ett livlöst och alltför exakt resultat.
Anders Tväråna efterlyser istället exempelvis danska tegelsorter som bränns med inslag av kol vilket ger vad han beskriver som "en naturligt livfull yta".
Jacob Steen, vd vid Bruksspecialisten som saluför tegel, säger att tegelförsäljningen ökat de senaste fem åren, men vill inte avslöja några siffror.
– Många av dem som köper tegel är miljömedvetna personer. Tegel håller i flera sekel medan vissa andra fasadmaterial inte klarar ens 50 år. Jag tror att en del väljer tegel även för att det är något som man känner igen, det signalerar trygghet, säger Jacob Steen.
Tegel prisas även av Erik Pelling (S), ordförande vid plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun.
– Det håller ju länge, titta bara på Domkyrkan, säger han.
Vid ansökningar om bygglov kan kommunen villkora vilket fasadmaterial som ska användas och Erik Pelling säger att han gärna ser fler tegelbyggnader i Uppsala.
– Men det är viktigt att det passar in i omgivningen.
Erik Pelling var med och beslutade om den mönstrade tegelfasad som kommer att täcka Tiundaskolan.
– Eftersom Tiundaskolan är en så stor byggnad ville vi undvika en allför enhetlig utformning och fastnade för ett spräckligt mönster. Jag har flera gånger varit där för att se hur det blir och är lite tveksam.
– Det kommer nog att bli diskussion om skolans fasad. I efterhand tycker jag att vi kunde ha vågat oss på större enhetlighet även när det gäller en så stor fastighet.