Professorn som arbetar på Institutionen för psykologi anklagas nu för att under lång tid ha behandlat medarbetare illa. "Till slut var jag helt knäckt och nedbruten", säger en av professorns tidigare forskningsassistenter som vill vara anonym.
Professorn har en lång rad med flera prestigefulla akademiska meriter och utmärkelser. Men nu anklagas hen för att vara extremt krävande, skälla ut medarbetare offentligt, utse hackkycklingar i gruppen och bestraffa doktorander.
– Jag vet att en del är rädda för professorn här. Jag tror tyvärr att den akademiska världen ofta värdesätter ett imponerande cv framför hur man beter sig mot andra människor. Universitetet blev nog fartblind av forskarens framgångar, säger en i institutionens ledningsgrupp som vill vara anonym på grund av det känsliga läget på arbetsplatsen.
Psykologtidningen var först med att rapportera om doktorander som upplevde sig ha blivit illa behandlade och sagt sig få stressreaktioner på grund av professorns beteende. UNT har varit i kontakt med en doktorand som tidigare var forskningsassistent åt den utpekade professorn.
– Till en början var jag jätteglad att jag fick arbeta ihop med en så erkänt duktig forskare. Men ganska snart fick personen mig att må så otroligt dåligt.
Doktoranden är märkbart påverkad av den tiden och gråter när hon berättar om sina upplevelser.
– Professorn skrek och berättade hur usel jag var, att jag aldrig skulle klara att jobba i den akademiska världen. Det låter säkert konstigt. Det var ju bara ett jobb, men till slut var jag helt knäckt och nedbruten...och jag hade suicidtankar.
Nu stormar det ordentligt på Institutionen för psykologi och flera medarbetare är kritiska till ledningens agerande. De upplever att arbetsmiljöproblemen har tystats ned och på ett extra personalmöte var stämningen hätsk och uppeldad.
– Många var upprörda och krävde svar på sina frågor. Hur mycket visste egentligen den högsta ledningen på institutionen om hur professorn har betett sig mot doktorander och andra medarbetare? Varför gjordes inget tidigare? Det är omöjligt att de inte skulle ha känt till något om det här tidigare, säger en i ledningsgruppen.
– Jag efterfrågade även en plan med flera åtgärder, som att se över strukturen med arbetsmiljöarbete, tydlig intern och extern kommunikation om det som har hänt samt att ge stöd till professorns arbetsgrupp som är extremt utsatt nu. Inget av detta genomfördes utan det kändes som att man bara hoppades på att stormen snart skulle lägga sig.
Institutionen för psykologi finns på Blåsenhus och här arbetar cirka 120 anställda, varav ungefär hälften utgörs av professorer, forskare och personer anställda på en lärarbefattning. Institutionen har ungefär 50 aktiva doktorander.
Psykologtidningen skriver att arbetsmiljöproblemen med professorn har pågått en längre tid även på tidigare arbetsplatser, men att forskaren anställdes på Uppsala universitet utan referenstagning – på grund av sina framstående akademiska meriter.
– Jag kan inte svara på om referenser togs eftersom anställningen skedde före min tid som dekan här på fakulteten. Men vi har rätt nyligen infört ett utvidgat system för intervjuer och referenstagning, säger Joakim Palme, dekan på samhällsvetenskapliga fakulteten.
Stämmer det att ledningen på institutionen ska ha känt till arbetsmiljöproblemen och vad görs nu?
– Det finns även uppgifter om att ledningen inte har vetat om de här påstådda problemen. Jag kan inte berätta detaljerat om vilka åtgärder som genomförs eftersom det kan skada det interna arbetet, men det är vanligt i sådana här sammanhang att engagera extern expertis, säger Joakim Palme.
UNT har under flera dagar sökt professorn för en kommentar.