Det blev inget nytt Saltsjöbadsavtal (tecknat 1938) – ett nytt huvudavtal som skulle reglera spelreglerna och anställningsskyddet på svensk arbetsmarknad.
– Vi kom mycket långt men vi kom inte hela vägen, säger Dahl.
Flera frågor har varit uppe på bordet, det är ingen enskild fråga han vill peka ut som stjälpt förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv.
– Det är helheten det faller på, en samlad bedömning, säger han.
Avslöjar inte
PTK:s ordförande Martin Linder ger ungefär samma kommentar:
– Vi har haft mycket bra och konstruktiva förhandlingar, men det gick inte att få en samsyn runt helheten, säger han utan att vilja gå in på detaljer.
Det vill inte LO:s ordförande göra heller.
– Vad det exakt föll på kommer jag inte säga, jag vill inte kommentera vad som sades vid förhandlingsbordet, säger Susanna Gideonsson.
Olika intressen
Mattias Dahl beskriver att Svenskt Näringsliv framför allt har haft tre frågor som de har velat få igenom, och det har handlat om de för facken svåraste frågorna att smälta, dels om frågan om saklig grund, att det ska bli lättare att säga upp anställda av personliga skäl och att de regler som finns i dag skulle utvidgas. Dels har också turordningsreglerna och fler undantag från principen sist in först ut, legat på bordet.
– De har haft enormt stor betydelse, säger Dahl.
I andra änden har facken kämpat för att stärka anställningstryggheten, att få bort otrygga anställningsformer, och mer kompetensutveckling för att göra det lättare att gå från ett jobb till ett annat.
Inte blanda ihop
Nu blir de frågorna extra viktiga i kommande lönerörelse som börjar i dagarna, enligt LO.
– Självklart kommer vi alltid ta fighten för att öka tryggheten, säger Susanna Gideonsson.
Men att redan nu ta höjd för eventuella försämringar som kan komma med lagstiftning kring anställningsskyddet, nej så långt vill hon inte gå.
– Vi ska inte blanda ihop avtalsrörelsen med politiken, säger Gideonsson.
Svenska modellen
Att förhandlingarna har kraschat betyder att politikerna nu träder in på banan, också det historiskt, något kritikerna hävdar skadar den svenska modellen där fack och arbetsgivare normalt gör upp om villkoren på svensk arbetsmarknad.
Men att svenska modellen är hotad är att dra för långtgående växlar, tycker Martin Linder. Den står fortsatt stark, enligt honom. Men att framför allt facken varit irriterade på politikernas tidspress, är tydligt.
– Jag kan konstatera att de skapat en tidsmässig press när det har handlat om så komplexa frågor, säger Linder.
Stå till svars
Nu landar alltså bollen i politikernas knä. Det är viktigt att de nu tar sitt ansvar och inte genomför försämringar, enligt Linder.
– Nu får de stå till svars inför väljarna för det här.
Enligt överenskommelsen, det så kallade januariavtalet från 2019, mellan regeringen och samarbetspartierna C och L, ska förslagen från regeringens utredning om arbetsrätten genomföras och bli lag under 2021. Utredaren Gudmund Toijer satte den 1 januari 2022 som startdatum.
LO har hela tiden varit starkt kritisk till utredningens förslag, och att den har legat som en våt filt över hela förhandlingsprocessen.
– Vi kommer aldrig att acceptera att de här förslagen blir verklighet, säger Susanna Gideonsson utan att gå in på hur de ska stoppas.
Regeringskris
För regeringen väntar nu ett svårt spel. S-ministrar med statsministern i spetsen har kritiserat Las-utredningens förslag för att vara för arbetsgivarvänlig. Inte alls, kontrar C och L. Uppgörelsen gäller, annars hotar de lämna januariavtalet med en regeringskris runt hörnet.
Parallellt har Vänsterpartiet lovat väcka misstroendeförklaring mot Löfvenregeringen om den går vidare med Las-utredningen – ett misstroende som övriga oppositionen, KD, M och SD, flaggat för att haka på.