Ett lim gjort av mjölk? Ja, visst.
– Jag gör det här hemma med mina barn, berättar studenten Samantha Christensen.
Hon och tre kursare visar klassen hur man gör. De värmer mjölk blandad med citronsyra till 60 grader då den klumpar sig, trycker ut vätskan, tillsätter bikarbonat och vatten, och vips har de ett lim och som de gör en färgglad girlang med.
En annan grupp analyserar olika typer av ostliknande mjölkprodukter, som messmör, och den holländska specialiteten Vla.
De här studenterna ska bli livsmedelsagronomer. Ett yrke i tiden, tycker de.
– Vi pluggar folks hjärtefrågor. Folk blir mer och mer medvetna om kostfrågor. Det kommer att öka kraven på livsmedelsproduktionen och det är där vi kommer in, säger Max Peterson.
Han har ingen bakgrund i lantbruket, utan hittade utbildningen under en mässa i Göteborg.
– Jag fick förbi SLU:s monter och läste deras katalog där en tidigare student som nu var kvalitetsansvarig för SAS flygplansmat berättade om det här programmet. Jag vill jobba med mat utan att vara kock och känna att jag bidrar med något meningsfullt i livsmedelsproduktionen. Så jag sökte hit och kom in, säger han.
Maja Jonsson har lantbrukarbakgrund och vill föra ut kunskaperna om hur livsmedelsproduktionen går till, eller jobba med utveckling av produkter. Lantmännen arbetar med båda de här uppdragen, påpekar hon.
Är ni oroliga för att inte få jobb?
– Inte ett dugg, svarar Maja Jonsson rappt.
– Många studenter får anställning redan innan de hunnit ta sin examen, säger Max Peterson.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, vill dubblera sitt studentantal på tio år. Universitetets utbildningar ger kompetenser som är mycket efterfrågade av marknaden och som samhället behöver för att möta klimat- och hållbarhetsutmaningar, menar SLU:s ledning. Trots att den femåriga utbildningen till livsmedelsagronom väl fångar de här kompetenserna är det för få som söker idag. En förklaring kan vara bilden av SLU, tror studenterna.
– I dag har många bilden av att det är "bonnigt" här, men det är det inte, säger Cecilia Andersson.
Livsmedelsagronomerna läser under sina första år mycket grundläggande naturvetenskap som kemi och biologi. Först senare kommer mer specialiserade kurser med inriktning på livsmedel men också inslag som ekonomi, projektledning och liknande.
– Det har varit tufft i början med mycket teori, men nu känns det bra att ha fått kött på benen när matkurserna börjar, säger Cecilia Andersson.
Kristine Koch är studierektor på programmet. Hon känner väl till visionen att dubblera antalet studenter.
– Att någon uttalar en sådan vision är häftigt. Vi måste sätta vår ribba högt, säger hon.
Hon har svårt att förstå varför inte fler söker till livsmedelsagronom.
– Alla våra studenter får jobb och många får höga positioner. Men kanske har livsmedelssektorn låg status för naturvetare än. De vill bli läkare eller ingenjörer, säger hon.
En annan förklaring är att SLU inte är känt på bred front. Hon har själv varit en hel del ute på gymnasieskolor, bland annat i Uppsala.
– Många känner inte till SLU eller vad det är.
Agronomi betyder lantbruksvetenskap, och känns igen i engelskans agriculture. Men studenterna har fått erfara att titeln agronom inte alltid är gångbar. Många vet inte alls vad en agronom är.
– Jag har till och med blivit kallad för ergonom, säger Maja Jonsson.