– Utbildningsnivån hos nyanlända är en nyckelfråga för oss.
Det säger Elke Lehmann, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Uppsala-Knivsta.
Bland dem som var inskrivna i etableringen i Uppsala-Knivsta i oktober hade 49 procent högst förgymnasial utbildning, 22 procent gymnasial och 29 procent eftergymnasial. Bland dem som inte gått motsvarande gymnasium har dessutom ett stort antal mycket liten erfarenhet av skolan.
– Att motivera till utbildning är ett stort fokus för oss. Men för dem som endast har gått lite i skolan är det väldigt tufft att sitta i skolbänken hela dagarna, säger Elke Lehmann.
Hon tror att det gäller att bygga utbildningspaket i flera steg, och exempelvis inte gå en hel yrkesutbildning på en gång. De nyanlända måste se målet för att hålla motivationen uppe. Arbetsförmedlingen behöver också hjälp av andra aktörer, som kommunen som behöver ha platser på vuxenutbildning.
I Stockholm har man erbjudit utbildning inom ramen för svenskstudierna, kallat SFI-bas. Det är en modell som Elke Lehmann skulle vilja testa i Uppsala också.
– Man läser svenska med stöd på sitt eget modersmål, kombinerat med andra basämnen och bland annat arbetsmarknadsintroduktion. Utbilding är mer praktiskt inriktad och utgår från deltagarnas förutsättningar.
Uppsala kommun har helt nyligen slutit en överenskommelse med Arbetsförmedlingen om bättre samverkan på en rad områden. I dokumentet nämns specifikt situationen för nyanlända på flera punkter.
– Vi vill komma in mycket tidigare och erbjuda tydligare jobbspår och vuxenutbildning. Det finns stora behov exempelvis inom vården och barnomsorgen, säger Ulrik Wärnsberg (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden.
Han är medveten om det stora utbildningsglapp som finns och lyfter också fram vikten av motivationshöjande arbete så att unga personer med ett långt yrkesliv framför sig förstår vikten av att gå gymnasiet. Och det finns exempel på nya bra insatser.
– Vi erbjuder nu svenska för invandrare, SFI, vinklade mot yrken exempelvis inom vården. Vi vill ha fler sådana spår, säger Ulrik Wärnsberg.
Han hoppas också på resultat av de förändringar som efter nyår sker nationellt. Då införs utbildningsplikt inom etableringsstödet till nyanlända. Det innebär att alla som Arbetsförmedlingen bedömer som icke matchningsbara mot jobb måste gå en utbildning. Annars blir det sanktioner, det vill säga avdrag i ersättningen till de nyanlända.
– Arbetsförmedlingen kan då använda vuxenutbildning som en åtgärd och anvisa nyanlända dit.
Men för dem som har mycket liten skolerfarenhet med sig?
– Ja, har de inte så lång tid kvar av sitt yrkesliv kanske man får hitta andra lösningar, som subventionerade arbeten där arbetsgivare får stor del av lönen betald.
I dag har många nyanlända endast tillfälligt uppehållstillstånd, och det försvårar när Arbetsförmedlingen försöker att motivera dem till studier. Många upplever enligt Elke Lehmann att de inte hinner läsa både svenska och gå en utbildning innan uppehållstillståndet går ut. Men för att få permanent uppehållstillstånd behöver man komma ut i arbete och ha försörjning - och för det behövs utbildning. En möjlighet är att söka förlängning av det tillfälliga uppehållstillståndet.
– Då är det mer realistiskt att hinna utbilda sig, få jobb och försörjning och kunna få permanent uppehållstillstånd, säger Elke Lehmann.