Vilken nivå a-kassan ska ligga på har alltid varit en stridsfråga mellan höger- och vänsterpartier. Bilden visar en demonstration på Mynttorget i Stockholm 2006 mot regeringens hot om att sänka A-kasseersättningen.
Yvonne Kallträsk i Gottsunda betalade in till a-kassan i 38 år, men fick inte en krona när hon väl blev arbetslös. Hon hade glömt vad a-kassan faktiskt kräver för att hon skulle få ut sina pengar.
I Sverige finns 24 a-kassor som inriktar sig mot olika typer av yrkeskårer. Samma regler gäller för att få ut a-kassa i samtliga a-kassor och summan som är möjlig att få ut vid arbetslöshet är lika hög för alla.
Charlotte Hasselgren är avdelningschef på Sveriges a-kassor och hon har förståelse för att det kan vara svårt att förutse vilken arbetslöshetsersättning man kan ha rätt till.
– För att ha rätt till ersättning behöver man vara anmäld på arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb. De arbeten man sökt ska varje månad redovisas i en aktivitetsrapport som lämnas in till Arbetsförmedlingen. Man behöver också uppfylla ett så kallat arbetsvillkor.
Arbetsvillkoret innebär att man ska ha arbetat i minst sex månader, minst 60 timmar per kalendermånad, under den senaste tolvmånadersperioden.
– Det finns undantag från det, men det här är huvudregeln, säger Charlotte Hasselgren.
Den som blir arbetslös ska registrera sig hos Arbetsförmedlingen och därefter ansöka om ersättning från a-kassan.
För den som varit medlem i a-kassan i minst ett år och som har uppfyllt arbetsvillkoret inom medlemstiden kan en inkomstbaserad ersättning betalas ut.
Den inkomstbaserade ersättningen är upp till 80 procent av din tidigare lön under de 200 första dagarna och därefter 70 procent. Den högsta möjliga ersättningen är dock 26 400 kronor per månad.
Den som inte varit medlem i a-kassan i minst ett år kan få grundersättningen. Den är upp till 11 220 kronor per månad om du har jobbat heltid under de närmsta tolv månaderna före arbetslösheten.
Vid valet av a-kassa kan det finnas flera alternativ som passar in på en persons yrkesprofil. Alla a-kassor har samma regelverk att följa för att betala ut ersättning. En av de saker som kan skilja dem åt är medlemsavgiften som 2023 spänner mellan 120 och 170 kronor.
Yvonne Kallträsk var medlem i Unionens a-kassa i 38 år, men eftersom hon jobbat för lite fick hon ingen ersättning när hon blev av med jobbet.
Vad händer med ens a-kassa om man varit sjuk eller är föräldraledig och sedan blir arbetslös?
– Om man har varit sjuk eller föräldraledig i säg tolv månader, då kan man hoppa över de tolv månaderna och basera ersättningen på året som var innan. På det året ska man ha uppfyllt arbetsvillkoret. Man kan som mest hoppa tillbaka fem år i tiden, säger Charlotte Hasselgren.
Patrik Nygren, vd på Unionens medlemsförsäkring, vill flagga för att vara med i a-kassan för annars kan man inte få de andra ersättningarna från fackförbundet eller teckna tilläggsförsäkringar.
Om man har en lön som överstiger 33 000 kronor i månaden når inte ersättningen från a-kassan upp till 80 procent av lönen. Då kan det finnas anledning att teckna en tilläggsförsäkring. Ett sätt att teckna en sådan är att gå via sitt fackförbund. Patrik Nygren är vd på Unionens medlemsförsäkring och är noga med att flagga för att det viktigaste till att börja med är att vara med i a-kassan.
– Det behövs för att kunna ta sig vidare i försäkringstrappan. Är man i medlem i Unionen har man ett inkomstskydd upp till 60 000. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet. Vi går in och betalar skillnaden mellan det du får ut från a-kassan och upp till 80 procent av den lön du hade innan.
Den här försäkringen gäller i 150 ersättningsdagar, cirka 7 månader. Vill man ha ett ännu högre skydd kan man teckna en tilläggsförsäkring för 50 dagar till. Den täcker 80 procent av lönen upp till 150 000. För de som tjänar upp till 60 000 kostar den 50 kronor i månaden och för de som tjänar mer kostar den 100 kr i månaden.