Personer födda utomlands rekryterades till 79 procent av de 94 000 arbetstillfällen som tillkom i riket under 2017. Samma år svarade utrikesfödda för 100 procent av sysselsättningsökningen inom branscher som handel, industri och transport. Inom vård och omsorg blev siffran 97 procent.
– Utan tillskottet av personer födda utomlands skulle de flesta näringsgrenar haft små ökningar av antalet sysselsatta, eller i värsta fall en negativ utveckling. Det säger Petra Nyberg, analytiker på Arbetsförmedlingen.
Några lokala siffror finns inte men Jan-Eric Nyström, biträdande marknadschef för Arbetsförmedlingen i Uppsala, säger att tendensen är likartad även här i länet.
– Vi ser att många utrikesfödda i Uppsala län nu kommer i arbete. Inom den privata sektorn får de jobb som exempelvis busschaufförer, restauranganställda och industrioperatörer.
Även den offentliga sektorn i länet anställer många med invandrarbakgrund. Där handlar det bland annat om undersköterskor, hemtjänstpersonal och undersköterskor.
LÄS MER: Vårdchef: "Utan invandrare skulle vi inte gå runt"
LÄS MER: Ali Jafaris väg från flykting till undersköterska
Vad beror det då på att så många med utländsk bakgrund nu kommer ut på arbetsmarknaden? Till stor del hänger det ihop med den starka konjunkturen.
– Arbetslösheten bland svenskfödda har minskat så mycket att det inte återstår så många för arbetsgivarna att hitta i den gruppen. Numera finns en större del av den lediga arbetskraften bland utlandsfödda, säger Jan-Eric Nyström.
En del av de nya jobben har tillkommit med hjälp av anställningsstöd, exempelvis genom att arbetsgivaren bara betalar en del av lönen medan staten står för resten. Hur stor del av de nya jobben som är subventionerade går dock inte att få fram.
Jan-Eric Nyström uppger att det råder brist på arbetskraft inom så gott som alla branscher i Uppsala län. Utvecklingen har gått åt det hållet de senaste två-tre åren.
– Tidigare har många av de utrikesfödda inte kommit ifråga för de lediga jobben, trots att de ofta haft tillräcklig kompetens.
Vad beror det på att en del arbetsgivare tvekar att anställd dem med utländsk bakgrund?
– Det kan finnas en osäkerhet inför att rekrytera andra än svenskfödda och ibland kanske de inte kan tillräckligt bra svenska. I vissa fall kan det nog handla om diskriminering, tror Jan-Eric Nyström.
Hur går det för de med utländsk bakgrund när konjunkturen vänder neråt?
– Det finns risk att arbetsgivarna då återgår till att anställa svenskfödda i första hand.
En annan positiv trend är att det går snabbare för flyktingar att få jobb. Av de som mottogs i Sverige 2013 hade mer än var tredje person blivit förvärvsarbetande inom tre år vilket är den högsta siffran sedan statistiken började föras 1997. Även här rör det sig i många fall om arbetstillfällen med anställningsstöd.
Bilden är inte enbart ljus. Arbetslösheten är fortfarande mångdubbelt högre bland utlandsfödda än bland dem med helsvensk bakgrund.
Behovet av mer arbetskraft är mycket stort. Sveriges kommuner och landsting, SKL, beräknar att den offentliga sektorn i landet som helhet behöver rekrytera 508 000 personer de närmaste åtta åren. Flest personer behövs inom äldreomsorgen och gymnasieskolan.
Ett problem är att många utlandsfödda har låg utbildning. Det pågår omfattande insatser för att vidareutbilda dem till yrken där det väntas vara fortsatt stor brist på arbetskraft. Stora resurser läggs även på anställningsstöd så att det ska vara billigare att anställa utlandsfödda.
– Genom de här insatserna får gruppen kompetenshöjning, de ges språkträning när de kommer ut på arbetsplatserna och ingår i ett socialt sammanhang.
– Initialt rör det sig om stora kostnader för utbildning och anställningsstöd men på sikt kommer det att vara jättebra investeringar, spår Jan-Eric Nyström.