Social ångest debuterar under den sårbara tonårsperioden, enligt Tomas Furmark som är professor vid Institutionen för psykologi på Uppsala universitet.
Social ångest eller social fobi har varit en diagnos sedan 1980, men det var känt sedan tidigare och kallades då för ångestneuros. Man började forska kring detta på 1960-talet men de flesta och bästa studierna har gjorts från mitten av 1990-talet och framåt.
– När man har social fobi är man inte rädd för sina nära och kära utan man är rädd för personer man inte känner så bra, säger Tomas Furmark.
De med social fobi är rädda för att hamna i pinsamma situationer, rädda att prestera inför andra, exempelvis att prata inför en grupp på redovisningar. De är rädda för att bli iakttagna.
Det finns allvarligare fall där social ångest kan vara lamslående, det vill säga handikappande, när man inte vågar gå ut och möta nya människor.
Cirka 10–15 procent av den vuxna befolkningen besväras av social ångest i olika sammanhang. Två procent har svår social ångest.
Social fobi är 30–50 procent kopplat till genetik, enligt Tomas. Men det är också ett besvär som delvis formas av svåra miljöer och upplevelser och inlärda beteendemönster. Social fobi kan påverka studieframgången.
Det finns behandling för social fobi för barn, i tidig skolålder och i samråd med föräldrar inom Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Behandlingen går bland annat ut på att man ska våga utmana sin rädsla, ändra hur man tänker inför jobbiga situationer och utsätta sig för sådant som man undviker.
Man bör låta ett barn med social fobi träna på redovisningar och framträdanden, till exempel. Detsamma gäller andra sociala färdigheter.
– Man ska inte pusha alltför mycket, utan träna barnet under lustfyllda former. Och eftersom det kan vara stigmatiserande eller skämmigt för barn att prata om social fobi ska man gå försiktigt fram och inte basunera ut det.
Med tanke på att social fobi kan vara osynligt är det också extra viktigt att kräva att alla elever ska vara snälla och att skolor ska jobba aktivt mot mobbning.
– Oavsett om det är i skolan eller i vuxenlivet är det förstås en god egenskap om man är trevlig och hjälper fram andra.