Diskussioner om Gävles befolkningstillväxt och behov av tillgång till mer vatten startade 2015. Då blev det ett samarbete mellan de två grannkommunerna om att bygga ett nytt vattenverk med en kapacitet för 60 000 personer i anslutning till Uppsalaåsen som passerar genom Älvkarleby.
Det kommunala bolaget Gästrike Vatten, som ansvarar för dricksvattenförsörjningen i både Gävle och Älvkarleby, beräknade då att kostnaden skulle bli 300 miljoner kronor.
Nu har nya besked kommit.
– Det nya vattenverket i Mon kommer att kunna leverera cirka 100 liter per sekund, och tillsammans med nuvarande vattenverk i Älvkarleby och Gävle leverera dricksvatten till cirka 90 000 fastigheter och verksamheter i de båda kommunerna, säger Katarina Sundqvist, servicecenterchef på Gästrike Vatten.
Det är dock svårt att säga exakt hur många kunder som kommer att försörjas från det nya vattenverket, menar hon.
Bolaget planerar nu att börja bygga överföringsledningar mellan Älvkarleby och Gävle i år – ett jobb som kommer att pågå i flera år.
Själva vattenverket planeras att börja byggas 2024. De första dropparna kan levereras 2026. Många tillstånd och en ny detaljplan krävs för att hålla tidsplanen.
Håller budgeten?
– Utgångspunkten för budget sattes 2018 vid beslutet om genomförande, och låg då på cirka 550 miljoner kronor. Budgeten kommer att öka, både på grund av förändringar och tillägg i projektet, och då vi påverkas av omvärldsläget nationellt och internationellt. Vi ser även stora förseningar i leveranser som främst rör, el och automation.
För Älvkarlebys del har kommunfullmäktige i höstas beslutat om att utse två tomter för vattenverket.
– Vi vill ha flexibilitet i processen genom att kunna utöka området vid behov. Om mer mark behövs kan vi använda ytterliga två skogstomter i Mon och sälja dem till Gästrike Vatten, säger kommunalarkitekten Sofie Åberg.
Hon berättar att Gävle inte har reservvatten i dag. Det är det som det planerade vattenverket i Mon i Skutskär står för.
Samrådet som Gästrike Vatten gjort ägde rum i oktober till december förra året. Nedan är några synpunkter:
Länsstyrelsen i Uppsala län kräver en utredning som visar påverkan på fridlysta arter, vilda fåglar, skyddsvärda träd samt kulturmiljöer som gravfältet Rysskullarna, som enligt Länsstyrelsen är ett av länets finaste gravfält.
De vill även säkerställa att grundvattnet inte blir förorenat.
Energijätten Vattenfall flaggar till exempel om risker för påverkan på stabilitet, sättningar, ravinbildningar och erosion vid Dalälven till följd av förändrade grundvattenförhållanden – och därför måste detta utredas.
En villaägare är orolig över att vattenverkets närhet till bostäder kan sänka husets värde. Denne nämner en ny undersökning från banken SBAB som uppger att husköpare kommer ta hänsyn till klimatrisker vid framtida köp.
Villaägaren är orolig att Mon blir ett så kallat problemområde på grund av det nya vattenverket. Alltså att priset på villan påverkas samt att försäkringsbolag inte med självklarhet skulle ge stöd om olyckan är framme. Samt att banken inte lånar ut pengar till fastighetsköp i den typen av områden.
"Osäkerheten är stor och vi undrar om vi kan bo kvar eller är det att kasta pengarna i älven", skriver villaägaren.