Så mycket havsöring har blivit fågelmat

Minst 50 000 havsöringsmolt kan ha ätits upp i Daläven och Östersjön de tre senaste åren. Skarv och häger pekas ut som de stora konsumenterna.

Minst 50 000 havsöringsmolt kan ha ätits upp i Daläven och Östersjön de tre senaste åren. De visar en första sammanställning av den detektorundersökning som SLU och Älvkarleby sportfiske gjort.

Minst 50 000 havsöringsmolt kan ha ätits upp i Daläven och Östersjön de tre senaste åren. De visar en första sammanställning av den detektorundersökning som SLU och Älvkarleby sportfiske gjort.

Foto: Kjell Sjöberg

Älvkarleby kommun2020-02-23 19:29

Den första preliminära sammanställningen över hur många havsöringsmolt, laxsmolt (fiskyngel) och fullvuxna fiskar som kan ha ätits upp från 2017 till 2019 är nu klar.

– Antalet smolt som äts upp nu är fler än tidigare år och skarven och hägern äter många av dem, säger Ann-Britt Florin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser och kustlaboratoriet på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). 

Arbetet med att kartlägga hur stor andel av den smolt som sätts ut i Dalälven som klarar sig från att bli uppäten har gjorts gemensamt av SLU och Älvkarleby sportfiske. Arbetet har gjorts med hjälp av detektorer när man sökt av öar i Östersjön och områden vid Dalälven efter de pittags (microchips) som smolten märkts med.

Enligt Ann-Britt Florin är bedömningen i dag att 11 000 laxsmolt och 18 000 havsöringssmolt årligen under perioden 2017 till 2019 ätits upp.

Totalt har cirka 200 000 havsörings- och 600 000 laxsmolt satts ut i Dalälven de senaste tre åren. Av dessa märks cirka 10 000 årligen med pittags. Enligt den beräkningsmodell som används motsvarar varje upphittad pittag 50 uppätna smolt eller fullvuxna fiskar.

Jan Olsson från Älvkarleby sportfiske säger inte emot den uppgiften, men menar att siffrorna kan vara ännu högre. Han förklarar att han låtit den etablerade danske skarvforskaren Niels Jepsen, vid Danmarks tekniska universitet, ta del av uppgifterna.

– Enligt de sannolikhetsberäkningar och bedömningar som han gjort kan det handla om 230 000 havsörings- och laxsmolt som blivit fågelmat de tre sista åren, säger Jan Olsson.

Ann-Britt Florin avfärdar inte Jan Olssons påstående att siffrorna kan vara högre.

– Vi behöver analysera våra data ytterligare samt titta på de tekniska metoder som används för att lokalisera pittags så att vi hamnar helt rätt med de siffror vi anger i den vetenskapliga rapport som ska skrivas, förklarar Ann-Britt Florin.

För Älvkarleby sportfiske är de höga predationstalen på havsöringen oroväckande, då det är framförallt den som lockar fisketurister till området.

– Det fångas allt färre havsöringar här och jag känner en uppgivenhet inför framtiden om ingenting rejält görs när det gäller skarven och hägerns närvaro, säger Jan Olsson.

Ann-Britt Florin förklarar att även Älvkarleby sportfiskes uppgifter på hur fångststatistiken för havsöring förändrats över tid ska vägas in i rapporten.

Karta: Östersjön
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!