Snart är gjuteriets epok över

De brinner för sitt tunga och robusta hantverk, trion bakom Alunda gjuteri. Men 2019 blir början till slutet – i år fyller de sina sista gjutflaskor.

Den gångna helgen hanterade Bosse Mattsson och sex andra gjutare totalt 3,5 ton flytande järn. Nu väntar uppemot 400 formar på att öppnas och föremålen i dem på att tas omhand.

Den gångna helgen hanterade Bosse Mattsson och sex andra gjutare totalt 3,5 ton flytande järn. Nu väntar uppemot 400 formar på att öppnas och föremålen i dem på att tas omhand.

Foto: Ingela Söderman

Alunda2019-03-06 06:00

Det är tidig måndagsmorgon när Östra Uppland besöker Alunda gjuteri i Hammarby, strax utanför Alunda.

Den gångna helgen gjöts det för första gången i år och då hanterade de sju gjutarna – förutom ägarna Bosse Mattsson, hans bror Göran Mattsson och dennes fru Mia Mattsson också fyra inhyrda – totalt 3,5 ton flytande järn.

– När vi gjuter är det varmt härinne och min uppgift är att hålla koll så ingen bränner sig eller något börjar brinna, säger Mia Mattsson.

Med vid gjutningen var också Siri Pårup, elev vid dramatiska högskolan i Stockholm. Hon filmade hela dagen och detta kommer att resultera i en dokumentärfilm om Alunda gjuteri.

I rättan tid, står det klart när bröderna Mattsson förklarar att Bosse fyller 70 till sommaren och Göran 65.

– Vi är här på övertid och därför har vi bestämt att 2019 är det sista år vi gjuter. Vi har dessutom sagt nej till alla industriordrar, nu gjuter vi bara till vår egen försäljning och åt privatpersoner, säger Göran Mattsson.

Han använder ordet spännande för att beskriva känslan att han snart ska avsluta det arbete han bedrivit i så många år; faktiskt alla i sitt yrkesverksamma liv utom tio år då han arbetade som målare.

– Men Bosse är ännu värre. Vi brukar säga att han är kvar på sitt första sommarjobb, säger Göran Mattsson och skrattar.

– Ja, eftersom farsan arbetade här kunde vi alltid komma hit och tjäna en slant när vi växte upp, säger Bosse Mattsson och fortsätter:

– Jag utbildade mig visserligen till byggnadsingenjör, men när jag blev klar fanns det inga jobb och då kom jag hit till gjuteriet igen.

Genom åren har uppdragen ändrat karaktär. När gjuteriet var nystartat tillverkades delar till valsverk och när hissar gjorde sin entré i flerfamiljshus blev motvikter till linhissarna en viktig inkomstkälla.

– De industriella uppdragen har fram tills nu varit en viktig del i verksamheten, men på senare år har inriktningen mer och mer blivit byggnadsvård, säger Göran Mattsson.

Privatpersoner vill återskapa i gamla hem eller skapa en gammaldags känsla i nya hem och gjuteriets egna tillverkning av prydnads- och bruksföremål har vuxit.

Men snart är epoken över. Ingen av ägarna tror nämligen att det skulle bära sig för någon ny att fortsätta.

– Våra arbetsmetoder är för uråldriga och kupolugnen vi använder är en av de sista fungerande i landet. Dessutom är det svårt att få tag i material, säger Göran Mattsson.

Stolthet kommer de dock alltid att känna för sitt arbete. Och länge kommer de gjutjärnsföremål som tillverkats i Alunda att finnas kvar.

Alunda gjuteri

Alunda gjuteri grundades av Edvin Wallberg 1946.

Då arbetade Olle Mattsson här och nu driver hans söner Bosse och Göran Mattsson hantverket vidare tillsammans med Görans fru Mia.

Inför en gjutning hälls järnskrot och tackjärn i en kupolugn. Den tänds underifrån som en vanlig vedbrasa och därefter tillsätts koks för att få upp hettan till 1600 grader.

Det smälta järnet hälls sedan i formar av sand som ligger i flaskor, fyrkantiga formar av stål. När järnet stelnat knackas föremålen ut ur formarna, blästras och målas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!