Det kom ett mejl till redaktionen. I det stod att vi borde uppmärksamma Lukas Johansson, en levnadsglad och generös kille som älskar att sjunga och som driver en insamling till förmån för Barndiabetesfonden.
Sagt och gjort. Vi stämde träff med den företagsamma femåringen och hans mamma Maria Johansson Evertz för att prata lekar, stick i fingret och glass.
– Egentligen hade vi nog sett tecknen länge. Lukas drack mycket och kissade i sängen på nätterna, men det var först strax före jul 2013 som vi verkligen reagerade, berättar Maria Johansson Evertz.
Storebror Albin skulle spela innebandymatch och Lukas, då knappt två år gammal, drack en hel liter vatten på bara några timmar.
– Pojkarnas farfar har typ 2-diabetes och vi åkte hem till honom och mätte Lukas blodsocker. Det var skyhögt och vi lades in på sjukhus direkt.
Diabetes-diagnosen förändrade familjen Johanssons liv totalt och det tog lång tid innan Maria och hennes make Robin kunde känna att de hade en fungerande vardag igen.
För Lukas har det däremot inte varit några problem. Han vet inte om något annat och det var först när han var tre-fyra år som han kom underfund med att alla barn faktiskt inte har diabetes.
Hur ser en vanlig dag ut?
– Det finns inga vanliga dagar, alla ser olika ut och i princip allt som sker i hans kropp påverkar blodsockret. Infektioner och adrenalinpåslag kan exempelvis höja blodsockret medan en vanlig magsjuka sänker det, säger mamma Maria och fortsätter:
– Det kan även bero på hur Lukas har sovit. Om han har varit låg under natten och vi tvingats väcka honom för att ge druvsocker, då kan det märkas hela dagen efter.
Annat som kan påverka är hur mycket Lukas rör sig, om det är varmt eller kallt och hur han växer.
De första två åren fick Lukas Johansson ta insulinsprutor, en med långtidsverkande insulin till kvällen och en med korttidsverkande varje gång han skulle äta något.
Sedan ett och ett halvt år tillbaka har han i stället en insulinpump på magen, en så kallad POD, och den byter hans föräldrar var tredje dag.
Som komplement till den har han också en CGM-mätare på armen. Den mäter kontinuerligt hans blodsockernivå och den är trådlöst kopplad till en dosa som larmar om han ligger för lågt eller högt.
– När den larmar måste jag ta ett stick i fingret för att se om jag är hög och behöver insulin eller låg och behöver druvsocker, säger Lukas.
– Lukas är otroligt duktig på att hålla koll, men det måste alltid finnas någon vuxen i närheten som kan hans diabetes. Man kan inte lägga ansvaret på en femåring och det är faktiskt ganska läskigt, när man tänker efter. Vi ska hantera ett läkemedel som i för stora doser kan vara dödligt, säger Maria.
Hon har också svårt att våga lägga över ansvaret på andra vuxna och därmed själv släppa kontrollen.
– Lukas har jätteduktiga pedagoger på förskolan Furustugan i Alunda och de kan honom bra, men varje gång telefonen ringer när jag är på jobbet tänker jag att det är något med Lukas.
Maria Johansson Evertz arbetar som undersköterska på Akademiska sjukhuset. Därmed är hon van vid vårdsituationer, men det har inte varit till någon hjälp när det kommer till Lukas sjukdom. I den är hon bara mamma och hon saknar en bok skriven om diabetes ur ett föräldraperspektiv.
Hon funderar därför på att skriva just en sådan bok och kreativitet råder det heller ingen brist på hos sonen Lukas. För ett år sedan kom han på att han ville samla in pengar till Barndiabetesfonden och snart hade han dragit igång såväl loppis som pant av flaskor och burkar.
Varför vill du samla in pengar?
– För att de ska kunna forska mer om diabetes så klart.
I april lämnade familjen över de insamlade pengarna – totalt nära 2 500 kronor – till Mikael Pettersson, ordförande i Barndiabetesfondens lokalförening i Uppsala.
– Han sa att jag var en hjälte och så fick jag ett diplom, berättar Lukas Johansson stolt.
Väl hemma igen kom han på ett nytt sätt att samla in pengar; genom att göra nyckelringar och sälja. Hela familjen engagerades på nytt och nu tillverkas nyckelringar med olika textrader på löpande band.
– I augusti ska vi träffa Mikael Pettersson igen och det blir spännande att se hur mycket pengar vi fått ihop då. Hittills är det i alla fall över 14 000 kronor, säger Maria Johansson Evertz.