Hon fastnade tidigt för folkdansen, Ami Petersson Dregelid. Redan som sjuåring (i slutet av 1960-talet) kom hon med i ett folkdanslag i Stockholm, där hon då bodde, och sedan dess har hon dansat.
– Det var roligt att dansa, jag gillade musiken och att dansa tillsammans med andra. Jag åkte på min första spelmansstämma i Ransäter i mitten av 1970-talet och det var fantastiskt med all musik och dans. Dansen uttrycker musiken och får mig att vara i nuet, säger hon.
Sedan början av 1990-talet har Ami Petersson Dregelid arbetat som frilansande folkdanspedagog. Arbetsfältet har varit Mellansverige och Norge och i grannlandet träffade hon också sin man Håkon 2001.
– Vi bodde i Norge till en början, men det var svårt för mig att få tillräckligt med jobb och när vår dotter skulle börja skolan flyttade vi till Sverige. Vi letade i en radie om femton mil från Stockholm och fastnade för en liten gård i utkanten av Alunda.
Sedan 2008 har familjen varit Alundabor och i samma veva erbjöd Ami sina pedagogtjänster för Eric Sahlström-institutet i Tobo.
– Jag hade då drivit en enterminskurs i Malung under tio års tid och ville göra något liknande i Tobo, men i stället fick jag erbjudande om att komma och arbeta på den redan befintliga dansutbildningen.
Numera delar Ami Petersson Dregelid sina arbetsdagar mellan Tobo och Stockholm; där hon undervisar på såväl Musikhögskolan som Dans- och cirkushögskolan. Och så håller hon helgkurser i Sverige och Norge.
– Det är ett roligt yrke och väldigt varierande. Jag möter människor med väldigt olika förkunskaper, ena dagen undervisar jag blivande yrkesdansare och nästa dag människor som aldrig tidigare dansat en polska.
Nyligen prisades också Ami Petersson Dregelid vid den årliga Folk- och världsmusikgalan, som gick av stapeln i Helsingborg. Hon vann kategorin Årets traditionsbärare och så här stod det i nomineringen:
”Vår genre behöver förebilder och föregångare. Sådana som visar vägen och som visar på möjligheterna. Sådana som outtröttligt skapar och underhåller levande traditioner. Årets vinnare har här gjort mer än de flesta. En inspiratör och kreatör, ständigt i ropet, ständigt i rörelse på mer än ett sätt.”
– Jag blev förvånad och glad. Det är första gången priset går till en dansare så därför kändes det extra roligt att ta hem priset, säger hon.