Personalens larm: Bristande svenska en livsfara

Nu larmar personal och anhöriga på äldreboendet Lillsjögården i Almunge. Bristande svenska hos anställda har blivit ett stort problem i verksamheten, berättar de: "Det har hänt saker som kunnat kosta livet på brukare."

Personalen berättar att Lillsjögården länge haft ett gott rykte. Nu märker de att det börjar förändras. "Man hör folk prata på affären, och så har vi ju besökare som ser att det är en enorm skillnad", säger undersköterskan Fanny.

Personalen berättar att Lillsjögården länge haft ett gott rykte. Nu märker de att det börjar förändras. "Man hör folk prata på affären, och så har vi ju besökare som ser att det är en enorm skillnad", säger undersköterskan Fanny.

Foto: Johanna Färlin

Almunge2023-10-07 16:30

– Vi är här för att vi märker att de äldre vårdtagarna mår sämre, och för att det har hänt saker som kunnat kosta livet på dem.

Det säger undersköterskan Agneta. Det är en tryckande varm septemberdag och hon sitter i en soffa tillsammans med tre av sina kollegor samt tre kvinnor som har anhöriga på boendet. De vill slå larm om en situation som de tycker har spårat ur på det kommunala äldreboendet Lillsjögården i Almunge.

undefined
Personalen berättar att Lillsjögården länge haft ett gott rykte. Nu märker de att det börjar förändras. "Man hör folk prata på affären, och så har vi ju besökare som ser att det är en enorm skillnad", säger undersköterskan Fanny.

Problemen ska ha börjat för drygt ett år sedan, när Lillsjögården fick en ny chef och flera timvikarier sades upp. De ersattes av en ny grupp medarbetare, som enligt personalen vi träffar inte talar tillräckligt god svenska.

– Vi har kallats rasister när vi lyft problemen, säger undersköterskan Diana.

Hennes kollega Viktoria fyller i:

– Kommunikationen fungerar inte. Om vi kommer på morgonen ska nattpersonalen rapportera hur natten varit, men den rapporten kan vara väldigt fel eller så finns den inte alls.

Marlene, Gisela och Birgit, som alla har anhöriga på boendet, vittnar om en otrygg situation både för sig själva och sina äldre.

– Min mamma skulle upp på toaletten på morgonen och försökte förklara för personalen att hon behöver hjälp eftersom hon har så svaga ben. Men de förstod inte utan uppmanade henne bara att "gå". Jag blir jätteorolig, för jag är rädd att hon ska försöka gå själv och ramla.

undefined
Många äldre vill inte vara till besvär i onödan. Känner de sig otrygga med personal som inte kan kommunicera på svenska, väljer många att ligga kvar i sängen till kvällspersonalen kommer, berättar undersköterskan Fanny.

Undersköterskan Fanny bekräftar den bilden. 

– Det är många som väljer att inte be om hjälp för att de inte blir förstådda.

Vad kan hända då?

– Att de gör sakerna själva och ramlar, eller hellre ligger kvar i sängen tills kvällspersonalen kommer.

Få i den nya personalgruppen kan delegeras uppgifter, som att dela ut läkemedel. Dessutom finns flera rapporterade avvikelser om arbetspass där det varit för lite personal på boendet. Allt som allt gör det att övrig personal får jobba ännu hårdare.

– Vi mår inte bra längre, man är rädd för vad som ska hända när man inte är på jobbet, säger Agneta.

De betonar att det inte är den nya personalens fel. I grunden är de kritiska till sin nya chefs personalpolitik. De menar också att hon är otrevlig, fattar beslut över huvudet på såväl personal som anhöriga, och inte accepterar att bli ifrågasatt.

De beskriver en tystnadskultur där personalen inte vågar kritisera beslut av rädsla för att bli av med jobbet. Av just den anledningen är också alla namn utbytta i den här artikeln, för att personerna är rädda att de själva eller deras anhöriga ska råka illa ut.

undefined
Personalen och de anhöriga UNT pratat med vill vara anonyma, av rädsla för repressalier. Bilden är en arkivbild och har inget med de verkliga personerna att göra.

UNT har upprepade gånger bett Lillsjögårdens verksamhetschef att svara på kritiken. Men hon avböjer och hänvisar till sin chef, områdeschefen Petra Gretener.

Petra Gretener medger att det "kan finnas" utmaningar med språkkunskaperna på Lillsjögården, såväl som på andra äldreboenden i kommunen. Det finns en stor brist på personal inom äldreomsorgen – och det är extra svårt att hitta personal till äldreboenden utanför stan, tillägger Gretener.

– Vi har bedömt att personalen har en tillräckligt god kunskapsnivå. Men om det inte stämmer måste vi jobba med de personerna i vår verksamhet, säger hon.

Personal och anhöriga vittnar om att bristande språk utsätter äldre för risker, att vissa äldre väljer att inte larma om hjälp, och att övrig personal blir överbelastad med arbetsuppgifter. Delar du den bilden?

– Jag tror att det finns olika uppfattningar om vad som fungerar och inte, men vi har utmaningar, absolut.

Menar du att du tror att de hittar på?

– Det tror jag inte, utan om de har en sådan upplevelse så måste vi bemöta det och prata med personalen om de här uppgifterna. Jag kommer samla gruppen och vill ha en öppen dialog.

undefined
Områdeschefen Petra Gretener medger att det "kan finnas" utmaningar med språkkunskaperna på Lillsjögården. Arkivbild.

Personalen säger ju dock att de inte vågar vädra sina åsikter, av rädsla för att få repressalier från verksamhetschefen. Vad tänker du om det?

– Det är kritik som jag tar på allvar. Vi kommer att jobba aktivt med arbetsmiljöfrågor med hela gruppen och det inkluderar verksamhetschefen.

Petra Gretener berättar att man sedan tidigare planerat att utbilda två medarbetare på Lillsjögården till språkstödjare nu i höst, som ska få i uppdrag att jobba med att utveckla språkkunskaperna.

Och nu då, när du hör om personalen och de anhörigas kritik, vad tänker du?

– Att vi behöver inventera ordentligt hur det ser ut, vi tar kritiken på allvar. Jag tänker att vi behöver jobba ännu hårdare med arbetsmiljöfrågor och språkutveckling på arbetsplatsen, det känns som en prioritet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!